Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 12 i betänkandet.
I betänkandet behandlas motioner som riksdagsledamöter lämnat in till riksdagen under den allmänna motionstiden. Det är vårt sätt att lämna förslag till lagstiftningen i riksdagen. Det betänkande som vi nu debatterar handlar om sådana förslag, inom området skatteförfaranden och folkbokföring.
Sverigedemokraterna har lämnat in sju olika motioner med förslag till förbättrad lagstiftning i flera olika sakfrågor inom dessa områden. Vi har valt att i detta ärende lägga fram endast en reservation, även om vi anser att flera av våra övriga förslag också är värda ett bättre öde än att avslås.
Innan jag går in på innehållet i reservationen ska jag nämna ett par av våra andra förslag som påtagligt skulle bidra till ett bättre Sverige.
I fyra olika motioner pekar vi på olika sätt bland annat på vikten av att alla löntagare borde upplysas om hur stor andel av löneutrymmet som egentligen går till skatter. Det borde vara självklart att lagstadgade sociala avgifter redovisas på alla lönebesked, så att löntagarna får reda på hur stor summa man faktiskt bidrar med till det allmänna varje månad. Det är i grunden en fråga om demokrati och öppenhet.
Problemet borde enkelt kunna lösas av arbetsmarknadens parter, men tyvärr har de socialdemokratiskt styrda fackförbunden under väldigt lång tid kämpat emot detta. Vi menar att staten borde gå före och införa en sådan redovisning på alla lönebesked till statligt anställda. Det är inte svårt. Som företagare vet jag att det är mycket enkelt. Jag har använt den metoden ända sedan början av 1980-talet. Det kostar ingenting.
Syftet är att visa vägen mot en mer transparent skatteinformation, och där har staten verkligen en viktig uppgift. Som vi hörde Moderaternas representant här säga är detta en väldigt viktig fråga. Vi kommer definitivt att återkomma till den i riksdagen i andra sammanhang.
I motion 3081 pekar vi på problemen med en okänslig hantering av skattetillägg, som straffar många som i rättslig mening inte har begått något brott, utan kanske bara har varit mindre noggrann eller misstagit sig på någon uppgift i sina kontakter med Skatteverket. Det ska man naturligtvis inte göra, men ibland kan det ske misstag. Då är det inte meningen att man ska bli fälld och straffad för en handling på ett sådant sätt som egentligen bara en domstol borde kunna utdöma straff för.
Problemen med skattetillägg och även tulltillägg är omtalade och föremål för hantering i flera andra sammanhang, och vi kommer att fortsätta att arbeta för en ökad rättssäkerhet på detta område. Det är också en väldigt viktig fråga. Det handlar ytterst om tillit till hela skattesystemet, och det är avgörande för att människor ska acceptera de skatteregler som vi har.
Genom vår reservation följer vi upp vår motion nr 1624 om hanteringen av bilaterala skatteavtal och sätter fingret på ett förhållande som har mycket stor betydelse för Sverige. Helt kort kan man säga att skatteavtalens huvuduppgift är att skapa bra villkor för handelsutbyte och ekonomisk aktivitet i övrigt mellan två stater. De är nödvändiga för att undanröja dubbelbeskattning och ickebeskattning. Skatteavtal reglerar förutsättningarna för arbetskraftsutbyte och för ekonomisk utveckling mellan länder i övrigt. Skatteavtal reglerar även samverkan mellan skattemyndigheterna, vilket är en förutsättning för arbetet mot skatteflykt.
Dessa faktorer, liksom de rapporter som Riksrevisionen och Svenskt Näringsliv lämnat om situationen med skatteavtalsstocken 2010 och 2014, är grunden för att vi bedömer att frågan är så viktig. Situationen är allvarlig, eftersom Sverige har, i stort sett, avstått från att arbeta tillräckligt aktivt med att teckna nya och att uppdatera gamla skatteavtal. Dåliga skatteavtal gör att andra länders industrier får fördelar i förhållande till de svenska. Vi har därigenom tappat i konkurrenskraft gentemot många länder som vår industri har konkurrenter i på flera av de viktigaste marknaderna. På sikt är detta ett hot mot den svenska välfärden.
Herr talman! Vi har påtalat dessa brister vid flera tillfällen under det senaste året, dels genom följdmotioner, dels genom en interpellation till finansministern. I de debatter som vi har haft kring skatteavtalen sedan mandatperiodens start har regeringspartiernas företrädare visat att de inte har förstått vitsen med att Sverige ligger väl framme när det gäller att hålla sin skatteavtalsstock i gott skick med avtalsinnehåll som gynnar vår industri och svenska privatpersoner som agerar ekonomiskt i olika länder.
Dessvärre har också allianspartierna lämnat walkover i denna viktiga fråga. Det är tråkigt, därför att det gör att Sverige förlorar miljarder varje år i förlorade skatteintäkter, enligt en bedömning av Svenskt Näringsliv. Den försämrade konkurrenskraften försämrar då våra skatteintäkter ytterligare under lång tid framöver.
Herr talman! Arbetstakten inom Regeringskansliet när det gäller skatteavtal är fortfarande skamligt låg. Så när som på två uppdaterade och tre nya skatteavtal är vi i stora drag kvar i den situation som gällde avseende skatteavtalssituationen när Svenskt Näringsliv lade fram sin uppföljningsrapport 2014. Rapporten visar att vi 2014 hade skatteavtal med 82 länder. Några av dessa länder hade tillsammans 151 gällande skatteavtal med andra länder som i ett eller flera avseenden hade mer fördelaktiga villkor än vad man hade i sina avtal med Sverige. Detta är inte hållbart för en exportberoende nation som Sverige. Det duger inte att komma dragande med att ni under tiden har ägnat er åt att öka antalet informationsutbytesavtal. Det är förvisso också viktigt, men i den här branschen måste man kunna hålla mer än en boll i luften samtidigt.
Betydelsen av den långsamma takten, herr talman, är att vi har haft ca 2,5 nya eller omförhandlade avtal om året under de senaste två åren. Det är en takt som för oss ännu längre ned i statistiken över försämrad konkurrenskraft i förhållande till våra konkurrentländer, även om det ser ut som att takten kanske ökat något lite under det senaste året. Effekten är att Socialdemokraterna fortsätter att, mot bättre vetande, försämra svensk konkurrenskraft.
Jag skulle därför vilja ha ett klart och tydligt besked från regeringspartiernas företrädare om när det kommer att hända något rejält med skatteavtalen. När kommer regeringen att börja lämna över nya och omförhandlade skatteavtal till riksdagen i en takt som gör att Sveriges konkurrenssituation gentemot andra länder börjar förbättras påtagligt? Hur många skatteavtal kommer att landa på riksdagens bord under detta riksmöte?