Fru talman! Precis som föregående talare anser jag
det märkligt att just i den här frågan föregripa en
utredning och avge ett tillkännagivande till regering-
en. När nu Organisationskommittén för en samman-
läggning av Marinmuseum inom Statens försvarshis-
toriska museer med Statens sjöhistoriska museer i sitt
betänkande Nya samverkansformer inom den sjöhis-
toriska museiverksamheten anser att det finns skäl att
avvakta med ett ställningstagande om vart myndig-
hetsledningen skall lokaliseras och mot bakgrund av
den översyn av strukturen på hela museiområdet som
just nu pågår inom Kulturdepartementet anser inte
heller Miljöpartiet att vi skall föregripa frågan. Jag
yrkar därför bifall till reservation 1 under mom. 3.
Fru talman! Utskottet delar de krav som framförs i
en motion om upprustning och ombyggnad av Sjöhis-
toriska museet. Åtgärdsbehovet har ökat för varje år
under den långa tid som en flyttning av museet har
diskuterats. Eftersom någon flyttning inte längre är
aktuell finner vi ingen anledning att inte ge regeringen
till känna att medel behöver anvisas för det här ända-
målet. Jag yrkar därför bifall till reservation 2 under
mom. 4.
Så, fru talman, till den östgötska spetsknyppling-
en! Nu drar ett löjets skimmer över någras ansikten.
Jag vet att det är på det sättet. Spetsknyppling - vad
då? Löjligt! Larvigt! Diskrepansen mellan kvinnligt
och manligt behöver lång tid och mycket tålamod
innan jämställdhet uppnås.
Det finns i dag ett statligt bidrag och en spetskon-
sulent, men de regionala skillnaderna är stora, det vet
vi. Det gäller inte bara att bevara och vårda utan ock-
så att utveckla knypplingskonsten, att ge råd, infor-
mation och utbildning, att undervisa och att sälja sina
produkter. När staten ger stöd till hemslöjd är det
viktigt att även utveckling och försäljning stöds.
Till sist, fru talman, vill jag påminna om en ut-
ställning som pågår på Historiska museet. Den heter
Efter tusen år av tystnad och är baserad på en bok
med samma namn av Birgitta Onsell. Utställningen
visar de stora, tomma hål som i dag finns i vår histo-
riekunskap, i den utbildning våra barn får i skolan och
i den utbildning våra lärare får på landets lärarhögsko-
lor.
Fru talman! Gudinnan Helvetia - känner ni henne?
Nej, många känner inte henne. De flesta känner inte
henne. Men, fru talman, ordet "helvete" känner man
till. Alla känner till det ordet. Det har använts för att
skrämma människor, men var ordet kommer ifrån och
hur det har transformerats vet de inte. Det här är ett
litet exempel på hur ord genom historien har använts,
och gör så fortfarande, i maktens tjänst. Ordet "seger"
får de flesta människor att tänka på krigets blodbad -
inte på Nike, gudinnan som anser att seger är något vi
vinner efter varje med ansträngning tillkämpad fram-
gång.
Fru talman! Jag skall citera litet ur boken Efter tu-
sen år av tystnad:
"Utan jämförelse står den bibliska Eva som värl-
dens mest kända och missbrukade kvinna. Herrens
herremän konstruerade en skapelsemyt där Eva, Gu-
dinnans fruktträd och orm tillsammans fick bilda ett
trefaldigt ont. En strategi att göra fienden - kvinnan-
gudinnan - ful och förfärlig. Samma metod som an-
vänds i krig. För vad är väl patriarkatets övergrepp
mot kvinnor annat än historiens längsta anfallskrig?"
Fru talman! Jag föreslår inget krig. Jag föreslår
ökad kunskap. Utställningen pågår under hela maj
månad.