Herr talman! Jag vill börja med att påminna om vad vi debatterade här i morse när vi behandlade skatteutskottets betänkande 13. Då talade oppositionspartierna sig varma för likformighet och enhetlighet i skattesystemet. I den ena reservationen efter den andra lyftes detta fram som ett viktigt mål vid översynen av de svenska skatterna.
Det var då det. Sedan bytte vi betänkande, och glömskans förlåtande slöja lades över debatten. Nu talar samma företrädare sig varma för den ena punktskatten efter den andra. Det handlar om skatter på transportrörelser, skatter på kött och fisk och skatter på ägg- och mjölkprodukter. Det finns också motioner om speciella skattesatser på frukt och grönsaker.
En gång i tiden hade Sverige en ganska vildvuxen bukett av punktskatter. Punktskatternas historia i Sverige är lång. Det handlar om allt från fönsterrutor till choklad. Vi har rensat upp ganska mycket i denna punktskatteflora, inte minst i och med 1990 års skattereform, och det fanns goda skäl.
Punktskatterna kostar ofta mycket mer än de smakar. Därför är det viktigt att vi reserverar punktskatterna för de ändamål där det finns starka skäl att ha dem, till exempel för att förbättra folkhälsan eller för att minska miljöbelastningen på samhället. Ekonomiska styrmedel genom punktskatter är viktiga för att åstadkomma en omställning till ett miljövänligare samhälle. Därför har Sverige tillsammans med andra länder höga skatter på fossila bränslen. Vi har en koldioxidbeskattning. Vi behöver i vissa sammanhang punktskatter som viktiga styrmedel. Men vi ska ändå ha helheten klar för oss.
Jag skulle vilja ägna större delen av mitt anförande åt diskussionen om en kilometerskatt. När man lyssnar på oppositionen finns det ingen ände på vilka bra saker som skulle följa med en kilometerskatt. Det sägs att en kilometerskatt skulle förbättra för svenska åkerier.
Den svenska åkerinäringen har varit öppen för en kilometerskatt, men under förutsättning att den införs i EU och under förutsättning att det totala skatteuttaget inte ökar. Men det är precis tvärtom. Det talas om att man genom en kilometerskatt ska lägga en extraskatt på ungefär 5 miljarder på den svenska åkerinäringen jämfört med hur det är i dag. Vi har hört att dessa skattepengar ska användas för att till exempel förbättra vägunderhållet och åstadkomma bättre avställningsplatser för åkerinäringen på det svenska vägnätet.
Det räcker att titta på vad samma partier sade i sin regeringsplattform inför valet 2010. Då var det i stället så att samma kilometerskatt skulle utgöra huvudfinansieringen för en utbyggnad av järnvägen. Då var det inget tal om att man skulle förbättra vägunderhållet eller underlätta för åkerinäringen på svenska vägar.
Det sägs att man ska förbättra konkurrensen mellan svenska och utländska åkare. Jag undrar om ni egentligen har tänkt igenom detta argument i och med att samma skattesats läggs på både svenska och utländska åkare.
Det sägs att det handlar om att driva på och underlätta för klimatomställningen. Det säger ni i så fall i era anföranden, men det framgår inte på något sätt av er reservation. Där står det bara att skatten ska differentieras utifrån om det i ett område finns alternativa transportmedel eller inte. Säg till dem som till exempel ska köra mjölken från bonden till det lokala mejeriet i Sydsverige att de ska betala en kilometerskatt oavsett om det är möjligt att lasta mjölken på en järnvägsvagn eller inte!
Precis som Hans Olsson sade i sitt anförande ska de som gör större utsläpp betala mer och de som gör mindre utsläpp betala mindre. Det är därför som vi har en dieselskatt, och det är precis därför som vi har en koldioxidskatt på bränsle. Det är viktigt.
Men jag skulle vilja ber er att resonera lite grann om huruvida denna kilometerskatt verkligen är alla goda gåvors givare och om det verkligen är så att Sveriges åkerinäring kommer att jubla när de får en ökad skattebörda på 5 miljarder.
Vi hade tidigare en diskussion om Öresundssamarbetet. Jag tycker att den kan illustrera att det tvärtom kan bli konkurrensnackdelar för svensk åkerinäring och för svenska företagare, till exempel i gränstrakter.
En kilometerskatt som införs uteslutande i Sverige leder till att det blir dyrare för en svensk leverantör att sälja sina varor på Själland, Fyn, Lolland eller i andra delar av Danmark jämfört med vad det blir för en konkurrent i Danmark som kör samma sträcka enbart på danska vägar.
Vi behöver punktskatter, vi behöver ett genomtänkt skattesystem, och vi behöver framför allt ha en mycket tydlig konsekvensanalys av de skatter som vi inför, framför allt innan vi hux flux rusar åstad och ökar skattetrycket med ytterligare 5 miljarder på en transportnäring i Sverige.
Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i utskottets betänkande.