Herr talman! Det är självklart rimligt att alla regeringar och länder vill göra allt för att över tid ha en smittbekämpning som värnar liv, hälsa och ekonomi. Från regeringens sida hade vi hellre sett att man hade haft en mer flexibel syn på gränsöppningen. Som jag poängterade tidigare i dag finns det ju stora regionala skillnader i smittspridningen i Sverige. Det har vi påpekat för våra nordiska grannländer. Jag har full respekt för att man vill göra allt för att hålla nere smittan i våra grannländer, men när vi tittar på de skillnader som råder mellan Skåne och Köpenhamn, i Tornedalen och i flera av våra gränsregioner mot Norge ser vi inte att det är fullt motiverat att ha stängda gränser i de regionerna. Det är det vi har verkat för.
Vi har också verkat för att tillsammans med våra respektive folkhälsomyndigheter hitta regionala lösningar där man periodvis eller varannan vecka kan utvärdera hur smittläget förändras i olika regioner och därmed öppna upp successivt, förhoppningsvis mer och mer.
Det är den taktiken vi har haft i vår dialog. Vi har också vunnit framgång när det till exempel gäller Finland, där man från början ville stänga gränserna helt, med att säga att arbetspendling är tillåtet. Nu öppnar man också upp lite mer vid finska gränsen.
Detta är ett successivt arbete. Jag vill inte kritisera våra nordiska grannländer för att de till viss del vill ha fortsatt stängda gränser, men vi ser inte att det har funnits regionala motiv för att stänga så pass helt som i dag.