Herr talman! Jag vidhåller helt enkelt att den minskning av påstådd förtroendeklyfta som Vänstern vill uppnå genom att sänka vårt arvode från 61 000 till 44 500 är så marginell att provokationen gentemot väljarkåren i så fall är precis lika stor, som jag sa i mitt anförande. Det diffar så pass mycket i inkomst att det är snudd på populism att hävda att det skulle minska förtroendekrisen.
Vill ni, som jag sa, vara konsekventa får ni väl föreslå att vi ska ha ett arvode som ligger på genomsnittsnivån i riket. Det gör ni inte.
200 kronor i timmen kan man tycka är mycket pengar. Å andra sidan vet vi att väljarna har rätt stor förståelse för och en önskan om att vi gör ett bra jobb. Kan vi förklara det på ett vettigt sätt och redovisa vad vi åstadkommer tror jag att acceptansen och toleransen finns i väljarkåren för att vi tjänar något mer än vad genomsnittsinkomsttagaren gör. Man kanske till och med önskar att vi använder den tid vi är satta här till att just uträtta de saker som våra väljare förväntar sig att vi ska göra, om så med 200 kronor i timmen. Det var som sagt var lågt räknat.