Fru talman! Betänkandet om arvsrättsliga frågor tar upp fem olika frågeställningar som jag tycker samtliga har betydelse för de flesta av oss. En del av dem väcker till och med en del intressanta frågor. Man kanske är knäpp om man tycker att arvsrättsliga frågor kan vara intressanta. Det är det som är det fascinerande med att vara politiker: Man behöver inte dyka så väldigt djupt i frågor för att nästan vilken fråga man än ger sig på ska bli rätt intressant.
Att det kan uppstå konflikter mellan en efterlevande make och särkullbarn är väl inte särskilt okänt. En bidragande orsak till det kan vara det faktum att särkullbarnen har en arvsrätt som kan vara rätt besvärande för den efterlevande maken och få allvarliga konsekvenser. En annan orsak kan vara att rätten redan långt innan någon av föräldrarna avlider kan bidra till att påverka relationerna mellan särkullbarnen och de övriga, de gemensamma, barnen på ett sätt som inte alltid är så roligt.
Å andra sidan är det inte så enkelt att förändra särkullbarnens rätt. Personligen tycker jag emellertid att det är lite märkligt att arv spelar så stor roll i hur relationen mellan människor blir. Jag tycker att det på något sätt vore bra om vi hade en lagstiftning som minimerade orsakerna till konflikter mellan människor. Det är något som jag tycker att man borde eftersträva. Jag tycker att det är en fråga som man behöver dyka i och göra något åt.
Jag tillhör dem som tycker att riksdagen borde kunna uttala en åsikt även när det pågår utredning. Man använder ofta det som argument för att avstyrka förslag som tas upp av riksdagsledamöterna. Jag tycker nämligen inte att det behöver innebära några låsningar eller att man tappar i prestige om man sedan ändrar sig från en majoritet som uttalat sig i riksdagen när utredningen kommer med sina förslag. Jag tycker tvärtom att en öppen åsiktsregistrering under hela resan och att man kan ändra uppfattning under resans gång och på det sättet göra debatten mer levande skulle göra det politiska livet intressantare, speciellt för allmänheten utanför politiken.
Jag får acceptera motivet till yrkande om avslag. Man kan utgå från att regeringen ändå kommer att återkomma i frågan och då förhoppningsvis med förslag som gör att alla barn blir mer jämställda i de här avseendena och att den efterlevande makan - det är oftast kvinnan det handlar om - inte ska behöva uppleva den otrygghet som särkullbarn kan innebära på samma sätt som i dag.
Förslaget om sockenfonder som behandlas i betänkandet avstyrks också, inte med motivering att det pågår en utredning utan därför att man inte gillar förslaget. Jag tycker i själva verket att grundidén i det är väldigt tilltalande. Jag skulle uppskatta om man ändå från majoritetens sida funderade på att på något sätt komma tillbaka till riksdagen med något i den stilen. Jag tror att det är bra att som ett alternativ till den allmänna arvsfonden ändå ha någon form av regional eller lokal möjlighet. Det vore bra för dem som inte har några arvingar att känna att deras kvarlåtenskap kan komma till bygdens bästa. Jag tycker att det är en väldigt bra grundidé som man ska ta vara på. Jag gillar det förslaget.
Jag har den grundinställningen att arvsrätten, som den är utformad i dag, ibland leder till konflikter. Jag delar majoritetens uppfattning när det gäller det förslag som finns i två motioner från två moderata ledamöter om att utvidga arvsrätten. Jag tror att det tvärtom bara skulle leda till ännu större konflikter. Jag delar den inställning som majoriteten har i den frågan, att det inte är någon höjdare direkt.
Även när det gäller den fråga som tas upp i betänkandet om sambors arvsrätt delar jag och Miljöpartiet majoritetens inställning. Vi är särskilt nöjda med den lilla kommentaren i majoritetens ställningstagande där man hänvisar till möjligheten att testamentera för att styra hur kvarlåtenskapen ska fördelas. Det påverkar, hoppas jag, hur majoriteten ser på den sista fråga som tas upp i betänkandet om möjligheten att registrera testamenten. Om man använder det som argument i en fråga måste man ändå mena allvar med att det är viktigt att ha den tryggheten att veta att testamentet inte leder till konflikter. Testamenten kan ju avsiktligt och oavsiktligt försvinna. Jag tycker att det är ett väldigt bra förslag, även om det inte kommer från Miljöpartiet utan från Vänsterpartiet, och jag hoppas att ni gör något bra av det. Där är yrkande om avslag motiverat med en utredning.
Jag yrkar bifall till reservation 2 som s, v och mp har tillsammans.
Jag vill upprepa att i den fråga där man hänvisar till en utredning och yrkar avslag har jag den grundinställningen att det skulle vara positivt för arbetet i utredningen och för debatten om man från majoritetens sida säger att det är ett bra förslag, även om man kanske inte tycker om utformningen i motionen. En riksdagsmajoritet skulle kunna uttrycka en åsikt som en ledstjärna för arbetet framåt. Jag tror att det skulle bli intressantare så.
Jag vill avsluta, fru talman, med att påminna kammaren om den stora vikten av att Banverket snarast möjligt får i uppdrag att bygga dubbelspår mellan Falun och Borlänge.