Fru talman! Det är synd att se så många kolleger
lämna kammaren nu när vi ska diskutera självdekla-
rationer och kontrolluppgifter. Men jag får leva med
det.
I det här betänkandet behandlas ett antal förslag
som i och för sig är en stor lagändring, men det mate-
riella innehållet leder inte till så särskilt stora föränd-
ringar. Det är några punkter som jag vill nämna i det
här sammanhanget, där vi har reservationer.
Först och främst tycker vi att det är på tiden att
ändra beteckningen på självdeklaration till inkomst-
deklaration. Det har också Riksskatteverket framfört i
sitt remissyttrande. Det är logiskt, för det följer också
de beteckningar som man använder i andra samman-
hang på skattedeklarationerna.
Den andra punkten jag vill nämna handlar om de
förslag som på något sätt berör balansen mellan myn-
digheter och enskilda. Det kommer bl.a. till uttryck i
reservation nr 9 om kontrolluppgifternas omfattning.
Vi tycker att det är rimligt att den enskilde ska
kunna få besked av skattemyndigheterna om vad som
ska omfattas av en kontrolluppgiftsskyldighet. Av
någon underlig anledning avvisar majoriteten detta.
För att stärka rättssäkerheten tycker jag att det är
viktigt att man genomför en sådan här ändring, som
innebär att den enskilde kan få klara och entydiga
besked från myndigheterna.
I en annan reservation diskuteras revisionsberät-
telse. Man ger revisorerna en delvis ny roll genom att
de både ska vara revisorer åt företagen och kontrol-
lanter åt skattemyndigheten. Vi tycker att det är vik-
tigt att ansvaret för deklarationerna och att informa-
tionen lämnas entydigt ligger hos den skattskyldige.
Då kan man inte hamna i någon gränsdragningssitua-
tion där någon säger att man inte vet, borde ha gjort
eller något sådant. Ligger ansvaret på en funktion
inom ett företag ökar möjligheterna till rättssäkerhet.
Till slut, fru talman, har vi i utskottet diskuterat en
hel del på vilket sätt man ska utforma kontrollupp-
giftsskyldigheten vid tillfälligt arbete. Mot bakgrund
av det vill jag först säga att jag tycker att det är be-
klagligt att regeringen lämnar propositioner till riks-
dagen så sent att det i realiteten inte lämnas något
större utrymme för att göra överväganden om föränd-
ringar i utskotten. Det borde vara på det sättet under
höstriksdagen att de propositioner som läggs fram i
avsikt att lagstiftningen ska träda i kraft den 1 januari
naturligtvis bör läggas fram i samband med att riks-
dagen öppnar. Då har man en rimlig möjlighet att i
utskotten behandla propositionerna på ett bra sätt och
faktiskt också föreslå förbättringar.
Det var fallet när det gäller förslaget huruvida nä-
ringsidkare ska lämna kontrolluppgifter för ersätt-
ningar som ligger på 100 kr eller på 1 000 kr. Det
fanns faktiskt en majoritet för att införa en gräns på
1 000 kr. När den här lagen infördes för många år
sedan, på 50-talet, satte man beloppet till 100 kr. Bara
penningvärdesförändringen motiverar att man ska
sätta beloppet till 1 000 kr.
Lagtekniska problem anfördes för att inte kunna
lagstifta genom utskottets försorg under hösten.
Det är i vart fall bra att det i den eniga ut-
skottstexten i denna del framgår att de motioner som
bl.a. moderaterna har väckt om att höja beloppsgrän-
sen till 1 000 kr ska behandlas under inledningen av
vårsessionen. Jag hyser gott hopp om att utskottet då
ska kunna komma fram till en lösning som innebär att
man kan införa samma kontrolluppgiftsskyldighet för
privatpersoner som för näringsidkare.
Fru talman! I det här betänkandet finns ett stort
antal reservationer. Självklart står vi moderater bak-
om alla reservationer med moderat partibeteckning.
För att lämna ytterligare tid till morgondagens de-
battörer i andra ämnen avstår jag emellertid från att
yrka på någon reservation.