Fru talman! Först ber jag att få tacka för svaret.
Den fråga som vi nu diskuterar har verkligen blivit
aktuell. För bara något halvår sedan vad den inte alls
famlyft i den massmediala debatten på samma sätt
som den är i dag. Frågan har dessutom aktualiserats
vid läkardagarna i Örebro i vår.
Jag vet att frågan också debatterats i riksdagen ti-
digare, framför allt som svar på frågor. Och de svar
jag fått på min interpellation är till största delen ett
hopklipp av de svar som redan har givits tidigare. Det
är ju inte särskilt upplyftande. Något nytt kan man
tycka ändå ska finnas att säga om det här problemet,
som faktiskt drabbar drygt 6 000 män om året. Åt-
minstone borde enligt min uppfattning en vilja till
mera aktiva insatser ha speglats i svaret.
Visst är frågan känslig och svår. Det är ändå ca
2 300 män som årligen dör i prostatacancer, som är
den vanligaste cancerformen bland män i Sverige.
Även om sjukdomen är mest frekvent på ålderns höst,
då man ändå måste dö av något, kan väl förhopp-
ningsvis inte det vara en orsak till att inte forska och
använda de förebyggande instrument som finns. Då
tänker jag på information och s.k. screeningunder-
sökningar och forskningen, som jag redan nämnt och
som är eftersatt inom detta område.
Skälet till det låga intresset för sjukdomen tycks
vara, bl.a. att döma av experter som har uttalat sig i
massmedierna, att man inte i onödan vill skapa oro
och förstöra männens sexliv.
Fru talman! Prostatacancern är lömsk, eftersom
tumören ofta inte ger några symtom under många år
men kan sprida sig till lymfkörtlar och olika delar av
kroppen. Då blir den obotlig. Men ett enkelt blodprov
som mäter den s.k. PSA-halten, dvs. det prostataspe-
cifika antigenet, är tillräckligt för att få indikation om
prostatakörteln har angripits av cancer. Om värdet är
över det magiska strecket 4 kan det tyda på att man-
nen har en tidig prostatacancer. Men det behöver inte
vara cancer. Provet kan ge en signal om att ytterligare
kontroller kan behövas. Den här analysen skulle man
kunna göra t.ex. vid en årlig hälsokontroll, då man
ändå brukar ta prov på kolesterol, järn, socker m.m.
Det ligger nära till hands, som jag också säger i
min interpellation, att dra paralleller med kvinnornas
vanligaste cancersjukdomar i underliv och bröst. Det
finns sedan många år omfattande hälsokontroller som
mammografi och cellprovtagning för kvinnor. Infor-
mationen är omfattande när det gäller kvinnornas
hälsoproblem. Ingen kvinna lär vara ovetande om vad
som kan komma att drabba henne. Dessa hälsokon-
troller har varit framgångsrika enligt forskningsrap-
porter som Socialstyrelsen nyligen har presenterat.
Fru talman! När det gäller mammografiundersök-
ningarna var Kopparbergs län, nuvarande Dalarna,
och Östergötlands län inblandade. Det var vetenskap-
ligt utformade och godkända undersökningar som då
gjordes. De stod under Socialstyrelsens regi och
överinseende.
Varför skulle man inte också kunna sätta i gång en
försöksverksamhet för att bl.a. dels undersöka hur
många prostatacancerfall som man i en screeningun-
dersökning kan få tag i, dels undersöka hur fram-
gångsrik en riktad hälsoinformation är? Jag undrar
hur länge vi ska vänta på SBU:s utredning innan man
kan sätta i gång med åtminstone en försöksverksam-
het.
Även om den främsta behandlingsmetoden är ki-
rurgiska ingrepp i ett känsligt organ har den, fru tal-
man, för de kvinnliga jämförbara åkommorna i kvin-
nornas könsorgan också varit den främsta metoden
för att förhindra fortsatt spridning i kroppen.