Fru talman! Regeringens politik när det gäller pensionärsskatten håller inte ihop. Nu när valet börjar närma sig försöker man att minska skattegapet en del, men det innebär fortfarande att pensionärer får betala mer skatt. Men nu säger man att gapet måste minska. Antagligen gör man det nu eftersom man närmar sig en valrörelse och man kommer att få ganska många frågor från pensionärerna. Vi har varit väldigt tydliga från start med att pension är uppskjuten lön och därför ska beskattas lika.
Man skulle kunna tro att det är jag som först uttalar dessa bevingade ord. Men det var en person som heter Stefan Löfven som sa detta när han satt i opposition 2014. Då var det stora ord om pensionärerna och stora ord om att man minsann ville stänga gapet mellan skatt på löneinkomst och skatt på pension. Det kunde inte gå fort nog för Stefan Löfven i opposition att stänga detta gap.
När nu Socialdemokraterna sitter i regeringen har man glömt löftet. Man satsar ganska små belopp på att stänga gapet, vilket gör att man inte ens kommer i närheten av att kunna stänga det.
Vi kristdemokrater har satsat närmare 12 miljarder kronor i vår budget, vilket innebär att vi kan stänga detta gap helt och hållet. Vi har alltså gjort det som Socialdemokraterna bara pratar om - att stänga gapet mellan löneinkomst och skatt på pension. Vi säger som Stefan Löfven, men vi håller vad vi lovar. Pension är uppskjuten lön och ska beskattas utifrån det.
Nu säger regeringen att man ska satsa på att stänga gapet nästa mandatperiod liksom att man ska ta tag i sjukvården nästa mandatperiod. Vi får väl se hur det blir med den saken. Faktum är att man inte har gjort vad man lovade under denna mandatperiod. Så hur ska väljarna veta vad de ska tro inför nästa mandatperiod?
Fru talman! Regeringen återinförde 2016 den särskilda löneskatten för dem över 65 år. Löneskatten minskar företagens incitament att anställa äldre samt minskar äldres drivkrafter att arbeta, eftersom löneskatten delvis kommer att vältras över på lönen och innebära utebliven löneökning alternativt lönesänkning.
Också de ungas rabatt på arbetsgivaravgiften togs bort vid samma tid. Även om vi vet att vår välfärds framtid vilar på att vi kan få fler arbetade timmar och att människor går från bidrag till arbete gör regeringen sådana här förändringar utan att blinka. De gör det utan att se till hur man ska kunna finansiera välfärden långsiktigt. Resultatet ser vi: Man höjer de skatter man kan för att kunna finansiera välfärden.
Någon typ av utvärdering av dessa förändringar borde vara lämpligt att genomföra och av vad de kommer att få för konsekvenser i framtiden.
Till detta ska läggas att marginalskatten har höjts för en stor del av arbetarna och därmed minskat incitamentet att arbeta den extra timmen eller den extra helgen, eftersom effekten i plånboken blir mindre. Vi får alltså även här färre arbetade timmar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt
Fru talman! Kristdemokraterna anser att civilsamhället spelar en viktig roll i samhällsutvecklingen och att det därför behövs åtgärder som skapar bättre förutsättningar för civilsamhället att fungera och utvecklas.
Många viktiga verksamheter, som att anordna sommaraktiviteter för barn från ekonomiskt utsatta familjer, ta hand om flyktingar eller driva härbärgen för hemlösa, bygger på människors ideella krafter och engagemang.
Alliansregeringen införde på initiativ av Kristdemokraterna gåvoskatteavdraget för att uppmuntra givande till ideella organisationer. Ett år efter att avdraget infördes ökade det totala givandet till landets 90-kontoorganisationer från 5,2 till 5,8 miljarder kronor. Under samma period ökade den genomsnittliga månadsgåvan från 131 kronor per månad till 170 kronor per månad.
Kristdemokraterna ser därför mycket allvarligt på att regeringen har tagit bort möjligheten för den som skänker pengar till välgörande ändamål att göra skatteavdrag för gåvan.
Vi anser att gåvoskatteavdraget bör återinföras i sin tidigare utformning och att ansöknings- och årsavgifterna för organisationer som tar emot gåvor bör avskaffas. På sikt bör även takbeloppet för avdragsrätten höjas, och frågan om att utveckla skatteavdraget till att även omfatta juridiska personer bör också ses över. Vi behöver civilsamhället för att klara av vår framtida välfärd, och detta är en liten och billig uppmuntran för staten.
(Applåder)