Fru talman! Kerstin Lundgren har varit en av riksdagens varmaste anhängare av att införa en global EU-sanktionsregim, en så kallad Magnitskijlagstiftning eller Magnitskijsanktioner. I dag fattar regeringen beslut om det. Jag förstår att det är en stor seger för Kerstin Lundgren, för hon har gjort ett rejält arbete för att komma till den punkten.
Vad är Magnitskijsanktioner? Man kan väl säga att detta har sin bakgrund i den ryske revisorn Magnitskij, som anhölls och dödades under lite mystiska omständigheter. Det ryska systemet såg helt enkelt till att de som var ansvariga för hans död fick straffrihet. De dömdes aldrig för det brott de hade begått. Detta började egentligen i USA. Den amerikan som hade kontakt med den ryske revisorn har drivit på för en lagstiftning som innebär att man ska döma de personer som är ansvariga för revisorns död och straffa dem. I EU-kommissionens förslag inför man frysning av tillgångar och reseförbud.
Det som jag inte har hört så mycket från Kerstin Lundgren om när det gäller Magnitskijlagstiftningen handlar om rättssäkerhet. Det är någonting som vi många gånger har sett brista. Jag ska ta upp tre exempel.
I spåren av elfte september fick tre svensksomalier sina tillgångar frysta under ungefär sju år. Några av dem tvingades att leva på socialbidrag. De hade väldigt svårt att få upprättelse, och när de drev rättsprocesser tvingade Vänsterpartiet dem till och med att betala sina egna rättegångskostnader.
Ett annat exempel är Vänsterpartiet:s sanktioner mot Internationella brottmålsdomstolen, ICC, som nu utreder brott begångna av amerikanska soldater i Afghanistan.
Det tredje fallet, som jag inte har så lång tid på mig att berätta om, är terrorstämplingen av kurdiska PKK, vilket har lett till att man inte får till en fredsprocess i Kurdistan.
Jag undrar därför hur Kerstin Lundgren ser på rättssäkerheten i Magnitskijlagstiftningen.