Herr talman! Jag tackar Jörgen Hellman för frågan, som kanske snarare tangerar en fråga i en budgetdebatt än en fråga om regeringens redogörelse för skatteutgifterna.
Detta är alltså en redogörelse som rör samhällsekonomisk effektivitet och som utskottet har synpunkter på.
Vid en analys av samhällsekonomisk effektivitet för en viss skatteutgift nämns i regeringens egen skrivelse ett antal indikatorer som finns baserat på ekonomisk teori för hur en skatteutgift kan förbättra den samhällsekonomiska effektiviteten. Där lyfts särskilt sysselsättning fram.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Redovisning av skatteutgifter 2017
Jag är glad över att Jörgen Hellman lyfter fram denna aspekt, eftersom det är en viktig aspekt. Sedan är det inte regeringens politik som driver högkonjunkturen, utan högkonjunkturen finns. Och det är glädjande att det går bra för Sverige. Men vi ser samtidigt hur arbetslösheten nu ökar igen. Det är däremot en större risk för att det är en effekt av regeringens politik.
Åter till skatteutgifterna: Som regeringen själv framhåller i sin skrivelse är sysselsättningen en otroligt viktig del av den redogörelse som görs, oavsett om den görs utifrån den samhällsekonomiska effektiviteten, utifrån målen för skattepolitiken eller utifrån jämställdheten.
Om man då säger sig ha ett jobbmål, varför har då inte regeringen bemödat sig om att göra den här redovisningen? Det är min fråga till Jörgen Hellman.
Som svar på frågan om skattesänkningar så stämmer inte påståendet. Vi sänker inkomstskatterna med 22 miljarder. Vi gör det i en fullt finansierad budget, och vi gör det med absolut tyngdpunkt på dem som tjänar absolut minst.