Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · ärendedebatt

Politik för hållbart företagande

Anna-Caren Sätherberg (S), 2016-03-23 (riksmöte 2015/16).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar · Debatterat dokument: Betänkande 2015/16:NU12 Politik för hållbart företagande

Herr talman! Exportstrategin och politiken för hållbart företagande är båda centrala delar i regeringens jobbagenda. Nya marknader öppnas för hållbara produkter med en hållbar produktion. Det är glädjande att det finns en så pass stor enighet i Sveriges riksdag om att höja ambitionsnivån inom hållbart företagande. Annars vet jag inte hur jag ska tolka de tre motionerna på området.

Herr talman! Sverige är faktiskt det sjätte landet i världen med att anta en handlingsplan i linje med FN:s vägledande principer. I Davos 1999 talade dåvarande generalsekreterare Kofi Annan om att ge den globala marknaden ett mänskligt ansikte - som han uttryckte det. Staten och företagen skulle enas om gemensamma principer gällande mänskliga rättigheter, arbetsvillkor och miljö. Regeringens politik för hållbart företagande är just därför framtagen i dialog med företag, fackföreningar, civilsamhället, akademin med flera.

Vi lever i en globaliserad värld med 80 000 multinationella företag och miljontals fler små och medelstora företag. Företagen är betydelsefulla aktörer på den globala arenan. Våra svenska företag påverkar villkoren för anställda varje dag i utlandet och här hemma i Sverige. Det är glädjande att så många visar vägen och går före i ett hållbart företagande.

I regeringens skrivelse framgår dels vad regeringen avser att göra, dels de förväntningar och rekommendationer som regeringen ger för företagens hållbarhetsarbete.

Herr talman! För företagen handlar det i korthet om ansvaret att respektera mänskliga rättigheter, vilket innebär att företagens verksamhet inte ska orsaka, bidra eller vara kopplade till kränkningar av mänskliga rättigheter. Det handlar om anständiga arbetsvillkor och arbetstagarnas rättigheter. Det innebär föreningsfrihet och rätten att organisera sig och förhandla kollektivt. Det handlar om barnarbete och förstås om den starka svenska modellen som skapar goda förutsättningar för trygghet, utveckling, tillväxt och konkurrenskraft.

Här vill regeringen utveckla och inte avveckla den svenska modellen. Svenska löner och villkor ska gälla för alla som arbetar i Sverige oavsett ålder, kön eller nationalitet. När arbetsmarknadens parter har kommit överens i kollektivavtal är det viktigt att lagstiftningen utformas så att den främjar tillämpningen av villkoren. Med den bakgrunden är det också viktigt att regeringen fortsätter arbetet med att få till en revidering av utstationeringsdirektivet.

Det handlar om företagens del i ansvaret för miljö och klimat. Det övergripande målet är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta och att arbeta med de 16 miljökvalitetsmål som har fastställts av Sveriges riksdag. Det handlar om företagens ansvar för etik och antikorruption. Enligt World Economic Forum beräknas kostnaden för korruption motsvara mer än 5 procent av den globala bruttonationalprodukten. Det snedvrider konkurrensen, undergräver förtroendet för demokratiska institutioner och utgör ett hot mot rättsstatens legitimitet.

Det handlar om företagens ansvar för social utveckling. Svenska företag förväntas agera jämställt i Sverige och utomlands, och de kan utgöra goda förebilder genom en jämställd fördelning av makt och inflytande samt jämställda löner. Det handlar inte bara om rättvisa utan det är faktiskt effektivt och hållbart. Det finns tydliga kopplingar mellan kvinnors utbildningsnivå och ett lands ekonomiska tillväxt och välstånd.

Herr talman! Vad ska då regeringen göra? Jag kan nämna några saker. Den ska se till att det är möjligt att få sin sak prövad om de mänskliga rättigheterna kränks. En annan åtgärd är att öka kunskapen om hållbart företagande på Sveriges ambassader så att de bättre kan stödja svenska företag att göra affärer utomlands. Sveriges ambassadör för hållbart företagande spelar en viktig roll i det arbetet. Hållbarhet är också en viktig komponent när Team Sweden gör sina främjarresor.

Civilsamhället och forskarna har efterfrågat en genomlysning av svensk lagstiftning för att se om det finns luckor i relation till FN:s vägledande principer som behöver åtgärdas. Det ska också göras. Staten ska visa vägen och gå före när det gäller de statliga bolagen.

År 2012 inkluderades FN:s vägledande principer i statens ägarpolicy. Ett mer proaktivt arbete har inletts i dessa frågor.

Herr talman! Hållbarhet och hållbart företagande är en allt större fråga i debatten. Trycket kommer från konsumenter, medier, anställda och på senare tid också investerare. Vi ser att näringslivet uttrycker en vilja och ambition att ta sitt ansvar för den globala utvecklingen.

Enligt Tillväxtverkets senaste rapport om hållbart företagande har man fått svar från 16 000 små och medelstora företag. Det har visat sig att de företag som har ett aktivt hållbarhetsarbete har i genomsnitt en högre tillväxtvilja, är mer innovativa och är mer internationaliserade än andra företag. Det har vidare visat sig till exempel att hela 45 procent av de företag som har ett aktivt miljöarbete vill växa när det gäller omsättning och antal anställda. Motsvarande siffra för företag som inte bedriver det arbetet är 33 procent.

Efterfrågan på hållbara produkter har aldrig varit större än i dag. Och den växer ständigt. När företag visar att deras idéer är hållbara är det en konkurrensfördel vare sig det gäller att de utövar mindre miljöpåverkan än konkurrenterna, om de gör en insats för samhället där företagen verkar eller om de importerar rättvisemärkta produkter.

Herr talman! Jag ska ge tre exempel från det lilla till det stora.

Förra måndagen invigde jag Jämtlands största solcellsanläggning, tillika Sveriges största gräsrotsanläggning, i Näversjön. Det startade med att människorna i byn tillsammans gick en studiecirkel på ABF 2012. Sedan byggde de anläggningen. För mig blir det inte mycket finare än så.

Det andra är den starka utvecklingen för Lindbäcks i Piteå. De bygger ut för att tredubbla sin produktion av flerfamiljshus i trä. Det är en investering på nära en halv miljard, och den kommer att skapa 150 nya arbetstillfällen. Lindbäcks mål är att ta fram den bästa hållbara lösningen för respektive område inom produktion, logistik och arbetsmiljö. Orderboken är full.

Det tredje är att delar av näringsutskottet besökte New York och fick möta de nordiska företag som finns på plats för att med hjälp av sina kompetenser lösa stadens ambitioner att minska stadens byggbaserade utsläpp med 30 procent fram till 2025, bland annat med att bygga flerfamiljshus i trä - 20 våningar, men vi var i USA, the bigger the better.

Herr talman! Det handlar om att svenska företag ska fortsätta att ligga i täten, vara innovativa, moderna och attraktiva för sina anställda, konsumenter och investerare. De ska hänga med i utvecklingen och skapa värdeökning och vinst även i framtiden när konkurrensen skärps. De ska agera i enlighet med riktlinjerna och göra mänskliga rättigheter och hållbarhet till en del av sin kärnverksamhet. I det större perspektivet handlar det om att få fler framgångsrika och världsledande företag i Sverige för fler jobb och ökad tillväxt.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på motionerna.

(Applåder)

Debatten

Hämtad sida: 23

23 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.