Herr talman! Jag får tacka så mycket för svaret. Jag har ställt tre frågor till statsrådet.
Sedan maktskiftet i Sverige 2006 har 55 statliga myndigheter kommit till, men hälften av dem har hamnat i huvudstaden, enligt en granskning som tidningen Riksdag & Departement gjorde. Samtidigt har riksdagen vid flera tillfällen uttalat att varje beslut om lokalisering av statlig verksamhet bör föregås av noggranna överväganden om möjligheter att i första hand välja länscentrum eller vissa orter i eller i anslutning till nationella regionalpolitiska stödområden. Det är i mångt och mycket i det regionalpolitiska perspektivet som jag lyfter den här frågan.
Det finns flera principer. I arbetsmarknadsutskottets betänkande från 1996 står det att annan lokaliseringsort än Stockholm regelmässigt bör övervägas. Det är principer som näringsutskottet sedan har ställt sig bakom.
Samtidigt pågår det centralisering av myndigheter på flera platser runt om i landet. Det har lagts ned och slagits ihop ungefär hundra skattekontor bara under ett år, år 2008. I min interpellation skriver jag: "Nu är det dags igen." Jag tar upp frågan om lokalkontoren i Åmål och Mora. Åmåls skattekontor har man sagt ska flytta till Karlstad och Mora skattekontor till Falun.
Jag kommer själv från Västra Götalands län, så jag har tittat på vad man har sagt från politiken där. Från Västra Götalandsregionen har man reagerat genom en skrivelse via Fyrbodals kommunalförbund till Sveriges Kommuner och Landsting. Med anledning av den här frågan och många andra frågor, inte minst frågan om nedläggning av skattekontoret i Åmål, har man efterlyst en regionalpolitisk analys av den statliga lokaliseringspolitiken.
Det finns mycket att säga runt detta. Å ena sidan försvinner det arbetsplatser från en ort när man flyttar eller lägger ned kontoren. Å andra sidan försvinner det också akademiska platser, eftersom det många gånger krävs akademisk utbildning. Dessutom försvinner det service till många verksamheter.
Man minskar ett företags möjligheter till stöd från de lokala skattekontoren. Det är en utveckling som går stick i stäv med det engagemang som finns för små orter att öka sin attraktivitet, där man jobbar hårt för att öka besöksnäringen och få företag att etablera sig. Men sedan drar staten undan möjligheter eller bryr sig kanske inte om att detta pågår på något sätt.
Jag tycker inte att vi ska bestämma och i detalj säga var olika lokalkontor och myndigheter ska ligga. Men när vi ser den utveckling som pågår tycker jag att vi har principer som vi har kommit överens om som vi på något sätt kanske behöver följa upp. Vi behöver förstå att det kommer att leda till effekter som jag inte tror att någon av oss vill ha.
Jag har en fråga. Vi har alla de principer som vi har uttalat och det som finns skrivet i den regionalpolitiska propositionen från 2002, där man tryckte på större regionala hänsyn när skattemyndigheter placeras.
Jag tycker inte att frågan har fått ett fullödigt svar, utan jag tycker att det finns mycket som fattas.