Herr talman! Simon Liliedahl förvånar mig -- inte
när han säger att det gäller att skapa ett gott
investeringsklimat här i Sverige, inte när han säger
att det gäller att skapa goda förutsättningar för vår
export och inte heller när han säger att vi bör skapa
ett allmänt gott klimat för företagande, utan när
han säger att exporten kommer att öka, bara vi ger
mer pengar till Exportrådet. Simon Liliedahl tillhör
ju ett parti som ständigt säger att man skall spara
mängder av miljarder.
Jag vet att Simon Liliedahl endast hade tillgång till
tidigare siffror när han skrev interpellationen. I
interpellationen hänvisar han till att varuexporten
första halvåret 1993 ökade med endast 2 %. Jag
tycker också att det är bekymmersamt. Men för
andra halvåret kan vi notera en ökning med 15 %.
Ingen tidningsläsare kan väl sväva i tvivelsmål om
att svensk exportindustri tycker att situationen i allt
väsentligt har förbättrats högst avsevärt.
Det är inte genom att pytsa ut statliga pengar till det
ena eller andra ändamålet som man uppnår detta
mål. När det är sagt, vill jag gärna säga att staten
har en viktig roll när det gäller att skapa ett allmänt
gott företagsklimat. Det är därför vi har lagt
tonvikten på att sanera den svenska ekonomin, på
att skapa ett allmänt gott företagsklimat och på
förhandlingar om medlemskap i EU.
Medlemskapsförhandlingarna är en integrerad del
av hela verksamheten och av central betydelse för
möjligheten att locka investeringar till Sverige. Det
är därför vi har fäst avseende vid sådana allmänna
förutsättningar för svenska företags allmänna
konkurrenskraft och också för möjligheterna att
locka utländska investeringar till Sverige.
Inget enskilt beslut kan vara viktigare för
möjligheterna att locka nya utländska investeringar
till Sverige än ett svenskt ja i folkomröstningen om
ett svenskt medlemskap i den europeiska unionen.
Då kommer många av de investeringar som nu hålls
inne av de skäl som Simon Liliedahl hänvisade till,
bl.a. osäkerheten om framtiden, att förverkligas.
Det kommer då också att vara betydligt lättare att
locka utländska investeringar till Sverige. Vi får fler
svenska investeringar i Sverige, och vi får fler
utländska investeringar i Sverige.
När detta är sagt vill jag samtidigt tillägga att
konkreta åtgärder kan vara och är av betydelse
både för att främja investeringar i Sverige och för
att främja exporten. Men man bör vara försiktig när
man satsar pengarna, och framför allt är det inte
sagt att det är staten som skall betala detta.
Jag är förvånad över att Simon Liliedahl så fixerar
sig vid hur mycket statliga pengar som går till
Exportrådet. För min del är det viktigare att
konstatera att Exportrådets verksamhet i stort sett
är oförändrad. Vi har fått en situation där företagen
betalar ungefär 50 % av verksamheten och staten
50 %. Tidigare betalade staten 80 % och företagen
20 %, eller någonting liknande.
Det är ett mått på att verksamheten har blivit
effektivare. Jag vill gärna här utnyttja tillfället att
ge en eloge åt Exportrådet, all personal där och
dess ledning, för de åtgärder som har vidtagits. Det
omvandlingstryck som de har stått inför har enligt
min mening utnyttjats på ett i många delar
föredömligt sätt.
Sedan efterlyser Simon Liliedahl konkreta
åtgärder. Han talar om de 100 exportsäljarna och
säger att det finns konkreta program men inga
pengar för dem. Vi har avsatt särskilda pengar
utöver ramen för just den här typen av insatser,
Simon Liliedahl. Vi fann att det var goda skäl för
att späcka upp den pott som fanns. Även andra
projekt har fått särskild finansiering, och jag vill
inte utesluta detta i framtiden.
Jag är också affärsman, Simon Liliedahl. Jag talar
här för Exportrådets VD:s möjligheter att ha
flexibilitet och kunna ta nya initiativ. Det var en av
finesserna den omläggning som gjordes. Samtidigt
som vi skar ner anslaget gav vi Exportrådet en helt
annan handlingsfrihet än tidigare och en mer
effektiv och affärsmässigt inriktad styrelse. Det
gjordes just för att Exportrådet utifrån de anslag
det får, och inte minst utifrån den ersättning för
kostnader det får från näringslivet, skall kunna
bedriva en effektiv verksamhet.
Jag menar att utvecklingen har gått i en god
riktning. Det finns förvisso mer att göra, och jag
skall gärna medverka till detta. Jag får återkomma
till frågan om Invest in Sweden i mitt nästa inlägg.
Jag ser att min taletid är slut.