Fru talman! Efter dessa illustra beskrivningar av olika slag noterar jag att när många tankar och ideologiska visioner landar i verkligheten går de verkligen på pumpen, om jag får uttrycka det så.
Jag tycker att debatten om taxinäringen har ventilerats så mycket att det inte finns någon anledning att gå vidare i den. Och betänkandet handlar om en lång rad frågeställningar på många områden, vilket vi har kunnat höra.
Det är med tillfredsställelse som jag noterar att utskottet hänvisar till arbetet med en permanent lösning av det sista steget i pumplagen. Ett fungerande boende i glesbygd fordrar tillgång till drivmedel och service, inte minst det senare. Kristdemokraterna har med oro sett vilka konsekvenser ett genomförande av pumplagen fullt ut skulle ha fått.
Det finns skäl att hänvisa till Riksrevisionens nyligen presenterade rapport om biodrivmedel. Den manar verkligen till eftertanke. Där konstateras att införandet av pumplagen har kostat distributionsledet smått osannolika 1,2 miljarder kronor. Man kan ju fundera på vilken subvention vi skulle ha haft om man hade infört biogas, som kostar ungefär sex sju gånger mer än en etanolpump - detta också med tanke på att glesbygdsstödet rör sig om ungefär 80 miljoner kronor årligen. Det är inte svårt att räkna ut vem som skulle få betala detta, givetvis konsumenterna.
Resultatet av pumplagen är en stor satsning på etanol på de tankställen som nu byggt ut för alternativa drivmedel. Här konstaterar Riksrevisionen nyktert att etanolbilar ofta körs på bensin och att detta på grund av motorkonstruktionen ökar utsläppen jämfört med en bil som är avsedd för bensin. Detta är inga nyheter för den som har någon kunskap om motorer.
Fru talman! Det är viktigt att politiska beslut utformas på ett teknikneutralt sätt både när det gäller fordon och när det gäller bränslen. Ofta får teknikstyrande beslut oönskade resultat och konsekvenser när de inte harmonierar med verkligheten. Genom ständiga tekniksprång blir beslut snabbt omoderna. Då är det viktigaste att man med besluten sätter upp mål för vad man önskar uppnå och inte vecklar in sig i detaljstyrningar. Detta har vi sett väldigt mycket av, tyvärr.
Fru talman! Fordonshobbyn är en annan del som nämns i betänkandet men som inte tagits upp av någon av de tidigare talarna. Den omfattar drygt en halv miljon svenskar. Och Sverige är känt för att ha ett stort intresse för kulturella händelser och även för fordon. Det är alltså en av Sveriges största ideella rörelser.
Sverige har under de senaste 20 åren genomfört förbättringar för hobbyn, och orimliga regler har tagits bort eller justerats. Emellertid uppstår nu nya problem när EU-regler ändras och myndigheter inför eller tolkar förordningar på ett sätt som direkt eller indirekt skapar problem för entusiastfordonsägare och för dem som vill importera exempelvis ett äldre fordon.
Det har bland annat lett till att man väljer att importera ett fordon via annat europeiskt land på grund av Tullverkets uttolkning av vissa regler. Detta kan inte vara en rimlig ordning, utan det måste vi kunna lösa i det här landet. Det ligger knappast inom Tullverkets kompetensområde att bedöma ett fordons historiska värde såvida de inte har fått några nyanställda. Det vet jag inte.
Med personlig erfarenhet kan jag vidimera att fordonshobbyn årligen också genererar många miljoner kronor till stat och kommun genom företag som sysslar med renoveringar och reparationer av äldre fordon. Fordonen utgör ett mycket viktigt inslag i vår kultur- och samhällshistoria och bidrar med både kunskap om teknikutveckling och historisk infrastruktur. Det samhälle som vi i dag känner har möjliggjorts genom den ökade samfärdseln. Utan densamma hade den välfärd vi ser i dag inte varit möjlig.
Det finns förutom min egen motion en motion som heter T480. Om den genomfördes skulle det få allvarliga konsekvenser för hobbyn. Om man granskar registrerade fordon finner man att mycket få gamla fordon finns i daglig trafik. Exempelvis får inte ett fordon med entusiastförsäkring användas i dagligt bruk. Alla fordon nyare än 1950 måste kontrollbesiktigas regelbundet för att få framföras på väg.
Verkligheten är också självsanerande då det inte går att under längre tid underhålla och upprätthålla ett trafikvärdigt fordon för dagligt bruk. Fordon som befinns trafikfarliga kan också åläggas samma krav på besiktning som andra nyare fordon. Om förslagen i motionen införs skulle fordonshobbyn åter hamna i regeldjungeln utan motsvarande förbättringar.
Fru talman! Det förtjänas också att lyfta fram de ökade problemen som finns med parkeringsböter och avgifter. Problemen med fordonsägarens rättsläge vid en felaktig bot beroende på vem som svarar för utfärdande av parkeringsbot måste utredas och få en rättssäker och likställd lösning. Det handlar om tilltron till fungerande och rättssäkra regler vid parkeringar.
Alkohollås är något som vi kristdemokrater har drivit sedan början på 1990-talet. Den första som motionerade i sammanhanget var Åke Carnerö. Frågan har en lång historia bakom sig. Nu verkar den snart komma i hamn när vi nu kommer att införa alkolås i bilar framöver. Så sent som i går justerade skatteutskottet ett enigt betänkande om skattebefrielse för förmånsbeskattning när det gäller alkolås.
Det är ett stort steg framåt när det gäller trafiksäkerhet. Vi vet att vid väldigt många av de olyckor som sker är berusning involverad. Detta är en absolut förutsättning för att nå en nollvision.
Fru talman! Jag tänker inte utveckla mig mer denna sena afton. Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.
(Applåder)
I detta anförande instämde Annelie Enochson (KD)och Christer Akej, Sten Bergheden, Lotta Finstorp, Edward Riedl och Eliza Roszkowska Öberg (alla M).