Fru talman! I kvällens betänkande behandlas fyra
motioner från den allmänna motionstiden. För Mode-
raternas del ska jag beröra en av dessa motioner och
därmed vår reservation.
Sverige är i dag indelat i län och andra regionala
områden beroende på vilka myndigheter det gäller.
Dessa olika indelningar är organiserade på det sättet
att de mycket sällan sammanfaller. Länen har en,
polisen en annan, försvaret en tredje, rättsväsendet
vad gäller domstolar en fjärde, arbetsmarknadsmyn-
digheten en femte, Skolverket en sjätte osv. Man
skulle om man är lite elak nästan kunna säga att det är
mer regel än undantag att de regionala organisatio-
nerna skiljer sig åt snarare än följs åt. Detta är en
utveckling som på senare år inte minskat utan ökat.
I utredningar och förslag om olika tillsynsverk-
samheter läggs idéer fram om att statliga centrala
myndigheter ska överta tillsyn från andra och själva
bygga upp regionala organisationer. Var dessa regi-
onkontor kommer att placeras och hur stora dessa
regioner kommer att bli är inte alltid klart.
Den splittrade regionala indelningen ger ingen
överblick. Risken finns att möjligheter till samverkan
mellan myndigheter försämras. Det kanske t.o.m. är
så att den statliga verksamhetens geografiska och
sektoriella splittring står i motsats till en för samhället
optimal organisation.
För en medborgare levande på en ort borde det
egentligen vara ganska självklart att man vet vart man
ska vända sig och till vilken plats man ska vända sig.
Man ska inte behöva tveka över i vilken telefonkata-
log man kan hitta telefonnumret till den myndighet
man söker och inte behöva fundera över om den ligg-
er i den ena eller den andra staden.
Det är detta vi tycker borde vara de utgångspunk-
ter en utredning borde beakta. Det är därför vi från
Moderaterna och de övriga borgerliga partierna före-
språkar en helt förutsättningslös utredning om hur
den framtida regionala indelningen borde utformas.
Det intressanta är att när jag läser majoritetens
text i betänkandet ser jag att man egentligen håller
med. Där står att läsa att ni delar motionärernas oro
för en splittrad regional indelning som kan leda till
problem. Då skulle man ju kunna tro att vi faktiskt
skulle kunna vara överens när det gäller just en förut-
sättningslös utredning. Men det vore kanske att be om
för mycket.
Med detta, fru talman, vill jag yrka bifall till re-
servation nr 1.