Fru talman! Det pågår som bekant ett fruktansvärt krig i Ukraina. Det är olagligt och fruktansvärt på alla möjliga sätt, och oskyldiga civila drabbas och dödas. Vi som sitter i den här kammaren ägnar förstås mycket av vår tid åt att fundera på vad vi och Sverige kan göra för att så snart som bara är möjligt sätta stopp för kriget.
Det är därför som Miljöpartiet har föreslagit ett omedelbart stopp för all import av rysk energi oavsett om det är gas, olja, uran eller biodrivmedel. Det ska förstås stoppas på EU-nivå om möjligt, men Sverige ska också kunna visa att vi är ett föregångsland och göra det unilateralt.
Bortom frågan om ett stopp för kriget finns naturligtvis också frågan om effekterna här i Sverige på hushållen och hur vi kan stötta för att vi alla ska ta oss igenom situationen.
De här två frågorna ska inte motarbeta varandra och stå mot varandra. Vi kan inte med den ena handen försöka stoppa kriget och med den andra agera i den här kammaren på ett sätt som göder Putins krigskassa.
Som tur är finns det de som inte bara sitter och tycker om detta utan som är experter och forskare och har en kompetens som vi i den här kammaren saknar vad gäller hur man ska gå till väga. Jag tänkte citera några av dem. Det är Johan Gars, miljöekonom vid Beijerinstitutet, Daniel Spiro, nationalekonom vid Uppsala universitet och Henrik Wachtmeister, forskare i globala energisystem vid Uppsala universitet. Dessa tre har skrivit en debattartikel i Dagens Nyheter där de skriver om hur Sverige kan agera och hur Europa bör agera för att inte göda Putins krigskassa i det här fruktansvärda läget. De har skrivit en forskningsstudie som handlar om hur mycket Ryssland tjänar på att EU-länder nu på bred front, så gott som alla länder, går fram med sänkta skatter på bränsle.
De skriver på DN Debatt: "Detta är ett nollsummespel som innebär stora extraintäkter för Ryssland - möjligtvis uppemot 400 miljoner kronor per dag den första månaden." Effekten avtar därefter lite, men det innebär ändå 40 miljarder kronor på årsbasis. Och det här är utöver de 6 miljarder kronor per dag som EU redan i dag köper rysk energi för.
Bara för att ta dessa 400 miljoner, som sedan blir lite mindre per dag, och sätta dem i kontext kring vad det betyder för Putin: Det innebär motsvarande 1 000 yrkessoldater i ett år. Det som Putin tjänar på en enda dag genom att europeiska länder sänker skatten på bränslen kan han alltså lägga på 1 000 yrkessoldater i ett år. Det är de faktiska siffrorna.
Det jag vill visa med citatet och debattartikeln är att det som sju av åtta partier i den här kammaren just nu gör är att med den ena handen vilja sätta stopp för kriget men med den andra agerar på ett sätt som göder Putins krigskassa. Det är alltså precis det som vi absolut inte ska göra om vi så snart som möjligt vill förstöra Rysslands möjligheter att fortsätta sitt anfallskrig i Ukraina.
Det här sker samtidigt som vi också lever i ett klimatnödläge. Det som händer när man sänker skatten på fossila drivmedel är att man bidrar till att upprätthålla en hög efterfrågan. Det är det som göder Putins krigskassa, men det är också det som just nu gör att vi ser att flera länder runt omkring i vår omvärld nu öppnar nya oljefält.
Det handlar om vårt sätt att agera i den här kammaren. Det handlar också om många andra parlament, men det är inte minst vad sju av åtta partier gör i denna kammare som leder till att vi nu öppnar nya oljefält - oljefält som kanske inte hade öppnats annars. Det har kommit besked om flera nya oljefält runt om i världen på grund av denna upprätthållna efterfrågan på fossila drivmedel.
Det här agerandet är farligt både för kriget och för klimatet. Det märkliga är att det sker i en situation där vi faktiskt har alternativ. Det är möjligt att agera på ett sätt för att stoppa kriget och för att stötta våra hushåll och företag genom krisen. Man kan göra som Miljöpartiet har gjort: Vi har lagt fram stora krisstöd och stora stödpaket som handlar om att ta oss ur situationen med fossilberoendet snarare än att göda det.
Det handlar till exempel om att snabba på elektrifieringen inom transportsektorn. Vi vill ge ett extra stöd till den som bor på landsbygden och köper en elbil. Om man dessutom skrotar sin fossilbil får man ytterligare stöd; man kan få uppemot 90 000 kronor om man skrotar en fossilbil och köper en elbil.
Vi behöver tänka energieffektivisering. Det finns en historielöshet här, för vid tidigare kriser har det varit nummer ett. Då har man sagt: Samåk till jobbet! Agera för att minska ditt energibehov innan vi stöttar för mer energianvändning! Under oljekrisen och i tidigare krigssituationer har svensk politik agerat för att få fram mer energieffektivisering. Det måste vi ha större fokus på.
Vi kan stötta genom att sänka skatten på annat. Vi kan till exempel sänka skatten brett för dem som bor i glesbygd. De forskare som jag pratar om tar som exempel i sin artikel upp att motsvarande summa pengar direkt in i plånboken för vanligt folk ger exakt samma stöd, men det stöder inte Putin. Det blir bara en marginell påverkan vad gäller stöd till Putin om man sänker skatten och placerar pengar direkt i plånboken i stället för att sänka skatten för dem som väljer att köpa Putins olja.
Vi kan sänka matmomsen. Vi ser att inflationen redan nu driver upp priset på maten och att vi har brist på insatsvaror som bidrar till högre matpriser. Mat är någonting som alla behöver, oavsett om man väljer att köpa Putins olja eller inte. Vi kan jobba med engångsutbetalningar till människor som verkligen behöver det.
Alla de saker som jag nu har räknat upp är saker som Miljöpartiet har gått fram med i stora stödpaket. Det är sådant som inte bidrar till att vare sig elda på klimatkrisen eller att göda Putins krigskassa. Det går med andra ord att göra någonting åt det här hållet utan att agera på det sätt som förstör möjligheterna att stoppa kriget i Ukraina.
Jag yrkar bifall till reservation 1.