Fru talman! Jag är glad om kompetensen sänktes i
Luxemburg om den ökade i Sverige i och med Jan O
Karlssons inträde i Sveriges regering.
Främlingsfientlighet och rasism måste vara de ab-
solut mest devalverade orden, värdemässigt sett, i det
svenska språket. Jag läser debatten i alla andra länder
i EU - jag kan inte alla länders språk, men jag får
hjälp med översättningen - och där diskuterar man
öppet de här frågorna. I Sverige är de tabubelagda.
Jag skulle kunna referera till tabu i andra samman-
hang, men det tänker jag på grund av min enkla upp-
fostran inte göra.
Varför är det på det viset? Om det nu är så att jag
tycker att vi ska ha en asylpolitik och en invandrings-
politik som liknar övriga EU:s - det tycker jag, och
jag står för det - i Sveriges riksdag, så blir jag be-
skylld för att vara främlingsfientlig och ibland t.o.m.
ännu värre. Men i alla andra länder i EU hade icke
någon politiker eller någon tidning höjt ett endaste
ögonbryn. Är det så, statsrådet Karlsson, att svenska
politiker, i alla fall majoriteten av dem, har fått gåvor
som inte förunnats kolleger i andra länder?
Sedan må jag, fru talman, tala om en sak, om man
nu ska göra en deklaration, som statsrådet gjorde här.
För två år sedan skickade jag en artikel till tidningar-
na, och den blev delvis citerad i Dagens Nyheter så
här: Det är nämligen allmänt bekant att amöban be-
traktas som den mest korkade varelsen på klotet. Men
enligt min uppfattning har den rollen i dag övertagits
av övertygade nazister i hård kamp med i praktiken
troende kommunister.
Min syn på brunt och på mörkrött är solklar, men
jag anser att jag ska kunna ha precis samma rätt som
politiker, parlamentariker och medborgare i alla övri-
ga EU-länder att kritisera en förd politik som dessut-
om, vilket alla som vill se också ser, i dag faktiskt har
havererat.