Herr talman! Det sägs att den som gör en resa har någonting att berätta.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Järnvägs- och kollektivtrafikfrågor
Bara under min tid i trafikutskottet har jag fått göra en resa tillsammans med järnvägens myndigheter, operatörer och deras användare - resenärerna - då vi genomfört en helt avreglerad järnvägsmarknad i vårt land, både för persontransporter och för gods. Det har varit en strapatsrik tur, där såväl operatörer som konsumenter har fått anpassa sig till nya tider med nya lagrum, föreskrifter och konkurrens, som medfört ett ökat resande och såväl nya problem som nya möjligheter att ta sig fram i kollektivtrafiken. Och resan fortsätter.
Jag ser framför mig när vi kan åka bekväma snabbtåg till Malmö, Göteborg, Stockholm, Oslo och Köpenhamn, men också till olika platser i Europa.
Tänk dig att kliva på tåget i Stockholm och sedan vakna upp i Bordeaux, som utskottet besökte för några år sedan - den vackra hamnstaden i sydvästra Frankrike - och ta en morgonpromenad över floden Garonne innan du sätter dig på ett fik och får någonting gott att dricka. Vips befinner du dig i Europas vagga, kontinenten.
Att resa lätt med tåg är vi säkert många som drömmer om inom EU, inte minst för klimatet och jobben, men även för ett Europa som håller ihop. Det är därför som de fyra olika järnvägspaketen arbetas fram, det vill säga för att just skapa en gemensam järnvägsmarknad.
Tåget rymmer många resenärer, det är miljövänligt - om elen är miljövänligt producerad - det gör mindre intrång i naturen än bilen och låter oss resenärer njuta av såväl natur som städer genom att bara sitta still och titta ut. Finns det egentligen något underbarare sätt att resa än att bara luta sig tillbaka, ta på hörlurarna och lyssna på när Bruce Springsteen sjunger Dream baby dream , samtidigt som man ser landskapet förändras när det svischar förbi? Vi som reser mycket ser även hur årstiderna förändras.
Jag ser också framför mig hur tyngre och längre godståg fraktar gods genom hela landet. Det är ett samhälle där transporter används betydligt klokare genom att vi har avlastat vägnätet och flyttat en stor del av godset till järnvägen och sjöfarten. Genom att vi tillåter längre och tyngre tåg frigörs enligt Trafikverket kapacitet i det övriga järnvägsnätet, vilket bidrar till en bättre punktlighet. Det är någonting som vi alla vinner på. Därför välkomnar jag att regeringen anser att detta är en fråga som ska utredas vidare redan i den kommande åtgärdsplaneringen.
Herr talman! Järnvägen styrs emellertid inte av sig själv. Det är både komplicerat och dyrt att anlägga spår och växlar och se till att systemet är säkert både för resenärer och för andra trafikanter.
Fortfarande har vi till exempel korsningar mellan tåg och bil som inte är planskilda. Signalsystem, elledningar och växlar kräver ett rigoröst underhåll för att trafiken inte ska stoppas upp.
Vem har inte hört talas om nedrivna kontaktledningar, signalfel, brand i kablar och växelfel? Nu har även spårspring blivit en allt större utmaning för järnvägstrafiken, då detta förorsakar driftsstörningar med stora kostnader som följd.
För att systemet ska vara säkert måste det till en rigorös övervakning och precisering av tåglägen. Vi måste därför upprätthålla en hög kompetens inom våra myndigheter, så att de kan avgöra vad som ska åtgärdas först och vad som är mest kostnadseffektivt att göra.
Regeringen har uppdragit åt Trafikverket att vidta åtgärder för att organisera och bedriva verksamhet för leveransuppföljning och manuell underhållsbesiktning i egen regi avseende järnvägsunderhållet. Trafikverket har påbörjat arbetet med att utföra regeringsuppdraget.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Järnvägs- och kollektivtrafikfrågor
Det har aldrig satsats så mycket som nu på att upprätthålla en god infrastruktur. Låt oss då se till att det kan göras effektivt. Det blir det om vi har en god kompetens hos beställaren - Trafikverket.
Herr talman! Allt detta kostar pengar att upprätthålla i gott skick. Jag är därför stolt över att vår regering nu satsar avsevärda belopp på att upprätthålla det som vi har men även satsar på en utveckling genom Sverigeförhandlingen och de initiativ som tas i fråga om nya stambanor. Det medger högre hastigheter. Citybanan i Stockholm öppnas inom kort, och den medför en rejäl avlastning för en av de mest trafikerade sträckorna i hela landet - getingmidjan.
Herr talman! Det är lätt att vara förväntansfull inför en resa. Men vi vet också att resan inte alltid blir så lyckosam. Det är någonting som jag fick erfara senast i måndags morse på väg hit till Stockholm. Först nåddes jag av ett sms: Tåget är utbytt, varför platsnumreringen inte stämmer.
Det var väl okej. När jag stod på stationen strax före avgång kom det ett nytt sms: Förbeställd frukost finns tyvärr inte att tillgå. Tåget har inte heller någon servering. Vi ber dig därför inhandla eventuell förtäring innan du går på tåget.
Då var det bara ett par minuter före avgång. Och som om detta inte var nog kom det ett nytt sms: Då platsbrist kan komma att uppstå finns det förstärkningsbussar som tar er till Hallsberg, där byte sker till valfritt tåg mot Stockholm.
Första bussen hade redan gått, och även om jag var hungrig var det bara att kliva på bussen.
Jag har sagt det förut: Vi får inte glömma resenärernas kritik och frustration, utan den måste tas på största allvar. Jag klarar mig nog. Men tänk på barnfamiljer och alla äldre.
Punktligheten på Sveriges järnvägar är numera ett ständigt återkommande samtalsämne, även när man har lämnat stationen och perrongen. Olika störningar och trafikavbrott ställer ofta till kaos, då det är många resenärer som är inblandade. Förseningar drabbar ju egentligen inte tågen utan människorna som åker. Tågförseningar präglar deras vardag och påverkar arbetet i form av inställda möten med kunder med mera.
När jag trängde mig fram till Hallsberg med bussen träffade jag Jenny, som jobbar inom äldreomsorgen och - otroligt nog - tyckte att det funkar ganska bra ändå. Just frustrationen kring den bristande informationen tyckte hon dock var jobbig, och hon sa att det borde finnas en app som gav förslag på hur man bäst tar sig fram. Jag har tänkt på detta. Tänk bara ett tåg med 300 personer på väg till sina arbeten, och så blir de en timme försenade. Det innebär 300 arbetstimmar minus. Vad kostar inte det samhället?
Därför krävs det krafttag. Mer behöver göras för att få till ett robust järnvägsnät, och informationen till såväl operatörer som resenärer behöver förbättras hela tiden - ja, alltid. Vi behöver också bli bättre på att se till begreppet "hela resan", det vill säga från dörr till dörr. Tåget stannar vid stationen, men resan börjar nog vid en hållplats för en buss eller för den delen vid en brygga där man väntar på en båt. Hållplatsen eller stationen måste kunna nås även till fots - eller med cykel, som vi har talat om tidigare i dag. Då krävs det både trygga gångvägar hela året, även vintertid, och parkeringar där cyklar kan ställas.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Järnvägs- och kollektivtrafikfrågor
Ska vi klara av att fördubbla kollektivtrafiken till 2020, som branschen arbetar för, behöver vi alla hjälpa till att underlätta genom att se till hela resan. Utbud och turtäthet behöver öka, och kollektivtrafiken måste upplevas relevant och funktionell av alla resenärer. Riksdagen har tidigare ställt sig bakom ett tillkännagivande till regeringen om att bidra till fördubblingsmålet. Jag vill framföra det infrastrukturministern redan har sagt i en interpellationsdebatt, nämligen att hon följer utvecklingen och vid behov kommer att prova ytterligare åtgärder för att förbättra förutsättningarna för att fler ska resa kollektivt.
Det måste också bli lätt att köpa rätt biljett. Resenärerna betalar gärna för sig, bara de vet hur man gör och var det går att få tag på biljett. Resrobot.se, som har lanserats, är bra för dem som har tillgång till internet. Har alla det? Nej, och inte kan man hålla sig uppkopplad överallt heller. För exempelvis dem som kommer hit - turister - är det väldigt viktigt att det blir tydligt och lätt att få en biljett.
Här har branschen en läxa att göra, men det tycks vara svårt. Titta på andra länder! Många har löst det så att det går att betala med sitt konto eller kreditkort. Därför vill utskottet utreda om inte regionala kollektivtrafikmyndigheter ska ansluta sig till ett gemensamt betalningssystem i form av en applikation eller ett kort. Under tiden bör resrobot.se göras mer känd och ny teknik användas som underlättar för resenärerna att köpa biljetter.
Herr talman! Innan jag glömmer bort det ska jag självklart yrka bifall till utskottets förslag och avslag på reservationerna.
Avslutningsvis, herr talman, vill jag bara berätta att trafikutskottets uppföljning av den kollektivtrafiklag som trädde i kraft 2012 med all tydlighet visar att det finns mycket kvar att göra innan det blir som det var tänkt. Vartefter tiden går kommer målen med att resa kollektivt och för järnvägen att förändras, för våra behov förändras. Vi kommer att få se nya tekniska innovationer, som både löser problem och skapar nya, och resenärer som ställer allt högre krav på punktlighet och komfort. Utvecklingen - eller resan, om man så vill - fortsätter.
Det är väl som Karin Boye sa i sin dikt I rörelse : "Nog finns det mål och mening i vår färd - men det är vägen, som är mödan värd."
(Applåder)
I detta anförande instämde Johan Andersson, Rikard Larsson, Leif Pettersson och Suzanne Svensson (alla S) samt Karin Svensson Smith (MP).