Herr talman! Jag gav vår syn på det i mitt anförande. Där talade jag om vattenkraften son navet i det hela. Låt mig konstatera att det som Penilla Gunther och några andra tar upp som något slags jakt på den småskaliga vattenkraften är ett resultat av alliansregeringens sista år vid makten.
Det innebar att man gav ett klart incitament till de lokala myndigheterna att starta det jobbet genom det anslag som de fick extra för att inleda det. De skulle undersöka de vattenverksamheter som inte hade tillstånd för sin verksamhet. Det är vad som pågår just nu. Regeringen kommer att återkomma till kammaren med en proposition om den svenska vattenkraften och synen på den.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik
Jag vill hänvisa till den nationella strategi som två myndigheter har tagit fram på området. Den ger en ganska god vägledning för hur man bör se på den svenska vattenkraften och dess framtid. Det innebär att man måste se på den i ett helhetsperspektiv. Man måste se på den storskaliga vattenkraften och varje enskilt vattendrag för sig och lösa varje område för sig.
Svaret på Penilla Gunthers fråga är: Det är inte produktion av el som är vårt näraliggande problem inom överskådlig framtid. Problemet som vi har att diskutera utifrån de förutsättningar som ges, ekonomiskt och tekniskt, är hur vi hanterar effektfrågor.
Också där kommer vi att komma tillbaka. Även Ulf Berg talade i sitt anförande om effektfrågan. Vi kommer att återkomma till den. Jag vill bara retoriskt på slutet konstatera att när jag lyssnade på Penilla Gunthers anförande talade hon om sin och Kristdemokraternas syn på effektfrågan och effektreserven.
Det är snubblande nära att det förslag som Penilla Gunther framför blir en kapacitetsmarknad för svensk elmarknad. Det är väldigt intressant om det är den inställning som Penilla Gunther och Kristdemokraterna har. Det är någonting som de övriga partierna tidigare har sagt att de inte vill ha. En effektreserv i den storleksordningen blir en kapacitetsmarknad. Det beklagar jag.