Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Vissa kommunalekonomiska frågor

BO NILSSON (s), 1998-06-05 (riksmöte 1997/98).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! Finansutskottet behandlar i betänkan-

de 28 två helt olika frågor. För det första ändringar i

det särskilda ersättningssystemet för viss mervärdes-

skatt till kommuner och landsting. För det andra ges

genom en ny lag möjlighet för kommuner och lands-

ting i Skåne respektive Västra Götaland att lämna

bidrag till annan kommun.

När det gäller ändringarna i det s.k. kommunkon-

tosystemet finns inga reservationer. Men jag vill ändå

på några minuter försöka förklara vad ärendet inne-

bär.

Syftet är att skapa lika ekonomiska förutsättningar

för verksamhet i egen regi och verksamhet som upp-

handlas. Kommunerna har med systemet fått en utök-

ad avdragsrätt för att inte privata entreprenörer skall

missgynnas och verksamheten i egen regi gynnas.

Systemet är inomkommunalt självfinansierat, dvs. att

det är neutralt för både kommunsektorn och staten.

Kommunerna rekvirerar pengar varje månad från

systemet som är byggt på deras faktiska momsutgifter

och får sedan betala en enhetlig avgift i kronor per

invånare för att finansiera systemet. Kommuner och

landsting betalar alltså in en lika stor summa som

sedan går till landstings- och kommunsektorn.

Den nu aktuella förändringen gäller moms avse-

ende äldreomsorg där kommunerna inte kunnat få

tillbaka momsen som avser stadigvarande bostad.

Det som man nu föreslår innebär att reglerna för

kommunkontosystemet den 1 juli i år ändras så att en

kommun som äger en fastighet där det bedrivs exem-

pelvis äldreomsorg enligt socialtjänstlagen skall få

rätt till ersättning för ingående moms som är hänförlig

till investeringar och drift avseende äldreboendet. De

boendeformer som berörs är de som anges i social-

tjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa

funktionshindrade, dvs. sevicehus, gruppbostäder,

ålderdomshem och sjukhem.

I de fall kommunen hyr in motsvarande fastighet

från ett kommunalt bostadsbolag eller en privat fas-

tighetsägare för att bedriva samma verksamhet skall

kommunen ha rätt till ersättning för att täcka den s.k.

dolda moms som ingår i hyran. Det är endast den hyra

som kommunen själv betalar som kan utgöra underlag

för ersättning från systemet. Regeringen avser att

genom en förordning besluta om nivån på den särskil-

da avsättningen efter det att riksdagen bifallit propo-

sitionen.

Effekten av förändringarna blir uppskattningsvis

att omslutningen i systemet ökar med ca 720 miljoner

kronor per helår. Det motsvarar ca 80 kr per invånare

och år. Av denna summa beräknades en sjundedel, ca

100 miljoner kronor, utgöra effekten beträffande

investeringar i kommunalt ägda omsorgsbostäder.

Resten avser kostnader för moms på drift och under-

håll av kommunalt ägda omsorgsbostäder och ersätt-

ning till kommunerna i de fall de hyr omsorgsbostä-

derna.

Förändringarna föreslås gälla från den 1 juli. And-

ra halvåret 1998 kommer kommunerna inte att erlägga

den höjda avgiften, men de kommer att kunna få er-

sättning för momsen. Nya avgifter kommer att fast-

ställas under hösten 1998 och gälla fr.o.m. den

1 januari 1999.

Eftersom avgiften för år 1998 inte ändras får utta-

gen från systemet under hösten 1998 beaktas vid

fastställande av avgiften för år 1999.

En arbetsgrupp med representanter för bl.a.

Kommunförbundet, Landstingsförbundet och Riks-

skatteverket har utarbetat förslaget som nu bör god-

kännas av riksdagen. Det är Svenska kommunförbun-

det som har initierat frågan.

Jag har uppehållit mig ordentligt med detta därför

att det varit vissa missuppfattningar som jag med

denna förklaring hoppas ha kunnat undanröja.

Den andra frågan gäller en ny lag som ger möjlig-

heter för kommuner och landsting i Skåne och Västra

Götaland att i utjämningssyfte lämna bidrag till en

annan kommun. Syftet är att ge möjlighet till en ut-

jämning av de stora skillnader som finns mellan de

innevarande landstingen i respektive län. Det betyder

att indelningsförändringarna inte behöver föranleda

några väsentliga ökningar i det kommunala skatteut-

taget eller väsentliga minskningar av verksamheten

för invånarna i dessa län.

I denna del finns två reservationer. Moderaterna

yrkar avslag på dessa möjligheter, och fp, mp och kd

vill göra möjligheten tidsbegränsad till år 2003.

Finansutskottet har hört såväl Lagrådet som kon-

stitutionsutskottet, som båda tillstyrkt möjligheten att

lämna bidrag till annan kommun enligt förslaget för

Västra Götaland och Skåne. Konstitutionsutskottet

anser att det efter en viss justering av lagtexten inte

föreligger några hinder från grundlagsmässig syn-

punkt att anta lagen. Jag hoppas att Fredrik Reinfeldt

lyssnade noga på vad jag sade. Ändringen innebär att

orden "främja skatteutjämning" ersätts med orden

"för att motverka att bildandet av de nya landstingen

föranleder höjt uttag av kommunalskatt". Vi i fi-

nansutskottet har i vårt förslag gjort denna förändring.

Trots detta framhärdar moderaterna i att förslagen

strider mot regeringsformens regler om den kommu-

nala beskattningsrätten. Moderaterna står emellertid -

som vanligt, höll jag på att säga - ensamma. Dess-

utom går de som vanligt i otakt med sina kommunala

företrädare. Jag har studerat framställningen om den-

na möjlighet som propositionen ger för Skåne och

konstaterar att moderaterna där aktivt - inte bara

accepterat - medverkat till deras hemställan till rege-

ringen. Jag vill fråga Fredrik Reinfeldt: Lyssnar ni

aldrig på era kommunalmän?

Fredrik Reinfeldt försökte med en lång utläggning

dölja den motsättning som ständigt finns mellan mo-

deraternas kommunalmän och riksdagsmän. Men han

lyckades inte. Detta är ytterligare ett exempel på att ni

går i otakt.

Den andra reservationen som är fogad till betän-

kandet syftar till att göra rätten till utjämning tidsbe-

gränsad. Utskottet skriver också att avsikten är att

bidraget skall lämnas under en övergångsperiod, men

att det är svårt att nu avgöra hur lång denna period

behöver vara. Samtidigt understryker vi att behovet av

bidragsmöjligheten skall utvärderas före utgången av

2002. Det stämmer också med regeringens uttalande

och skrivningar i propositionen. Jag anser därför att

syftet med både motionärernas och reservanternas

krav faktiskt är tillgodosett.

Fru talman! Jag yrkar bifall till finansutskottets

förslag och avslag på de två reservationerna.

Debatten

Hämtad sida: 7

7 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

BO NILSSON (s): Vissa kommunalekonomiska frågor (1998-06-05) — PRESS0