Fru talman! Valter Mutt har frågat mig om hur jag ska verka för att få till stånd en dialog mellan EU och USA om den humanitära och folkrättsliga problematik som användningen av drönare medför.
Först kan jag bara konstatera att drönare - obemannade luftfarkoster som kan vara vapenbärare - i sig inte är otillåtna som stridsmedel. De folkrättsliga reglerna om våldsanvändning och den internationella humanitära rätten är tillämpliga samt reglerna om de mänskliga rättigheterna. Det råder således inte något folkrättsligt vakuum vad gäller användningen av drönare.
Om det råder en väpnad konflikt gäller krigets lagar. Alla vapen, inklusive drönare, måste enligt den internationella humanitära rätten användas i enlighet med principerna om distinktion, proportionalitet och försiktighet.
Om ett drönarangrepp - eller ett angrepp med valfritt annat vapen - inte sker inom ramarna för en väpnad konflikt gäller inte krigets lagar. Staters möjligheter att lagligen använda våld mot individer är därmed kraftigt inskränkta. Utgångspunkten är att en misstänkt person ska gripas och ställas inför rätta i enlighet med de rättssäkerhetsgarantier som gäller enligt de mänskliga rättigheterna.
Angrepp som sker utan tillåtelse från den stat där angreppet äger rum kan utgöra en otillåten våldsanvändning och därmed strida mot FN-stadgan.
Fru talman! Användningen av drönare är föremål för en växande debatt, också i USA. Från svensk sida följer vi den debatten.
Frågan om användning av drönare diskuteras kontinuerligt inom ramen för rättschefsdialogen mellan EU och USA. I denna dialog har ett antal frågor vad gäller användningen av drönare tagits upp. Detta har Europeiska unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Catherine Ashton, redovisat i Europaparlamentet.
I debatten har uppmärksammats problemet med att civila kan drabbas vid attacker med drönare. Även detta problem gäller vid varje typ av användning av dödliga vapen. Internationell rätt måste alltid respekteras.