Fru talman! Det har varit en intressant bostadspolitisk debatt. Partierna som ingår i den borgerliga maktalliansen är överens om en sak, och det är att bostadsbyggandet ökar. I övrigt tycks man inte vara särskilt överens. Men det är väl bra så långt, att de borgerliga partierna nu inser att det har hänt någonting på den svenska bostadsmarknaden, att vi är inne i en period med kraftigt ökat bostadsbyggande. I år tillkommer det 30 000 nya bostäder, nästa år 32 000 och året därpå 34 000, om vi får tro Boverkets prognoser för 2005 och 2006.
Vårt vallöfte från 2002 om 120 000 nya bostäder under mandatperioden är alltså inom räckhåll. Särskilt glädjande är att byggandet av hyresrätter till kostnader som vanliga inkomsttagare kan efterfråga nu har kommit i gång, både större och mindre hyresrätter och studentbostäder. Regeringens strategi för att öka bostadsbyggandet har gett resultat. Även om jag tycker att det är glädjande - det hoppas jag att också de borgerliga partierna gör - är jag inte nöjd. Den dag man som politiker är nöjd ska man kanske inte vara politiker.
Vi behöver lyfta nivån ytterligare upp mot 35 000 lägenheter om året under några år och behålla en jämn byggvolym på mellan 30 000 och 35 000 lägenheter om året sedan över tiden för att svara upp mot efterfrågan och för att ge byggbranschen en chans att nu se till att man effektiviserar produktionen och utvecklar produktionsmetoderna.
Vi har fortfarande en kraftig bostadsbrist på flera orter i Sverige. Det gäller i tillväxtregionerna och på högskoleorter runtom i landet. Vi har däremot inte en kraftig bostadsbrist i 100-150 kommuner som ibland påstås. Men i de allra flesta kommuner har man brist på något och behöver bygga nytt, allt från villor för att locka barnfamiljer till hus med hiss och bra tillgänglighet för att komplettera det befintliga bostadsbeståndet.
Regeringens bostadspolitiska strategi har byggt på tre huvudingredienser. Den första är att se till att kommunerna tar ett större ansvar för bostadsförsörjningen. Kommunerna sitter med planmonopol, markinnehav och allmännyttiga bostadsbolag och var väl passiva på den bostadspolitiska fronten när vi gick ur 90-talet. Nu konstaterar jag att kommunalpolitiker runtom i Sverige starkt engagerar sig i de bostadspolitiska frågorna.
Den andra strategin var att med statliga insatser se till att vi fick i gång produktionen av hyresrätter och studentbostäder genom investeringsstöd och investeringsstimulanser. Det ger nu rejäla resultat när det gäller bostadsbyggandet.
En tredje strategi var att medverka till en förändring av byggbranschen, att byggbranschen blev en industrisektor jämförbar med annan industriell verksamhet.
En viktig förutsättning för ett ökat bostadsbyggande, inte minst av bostäder till vettiga priser, är att få ordning på byggbranschen. När en bransch av byggsektorns storlek inte gör sitt bästa påverkas hela samhällsutvecklingen negativt. I slutändan drabbas konsumenterna. Därför har regeringen de senaste åren aktivt arbetat med att få i gång en förändring av attityder och processer i byggsektorn. Vi har sett brister i form av höga byggkostnader, byggfel och en försvagad byggherreroll. Därför inrättade vi Byggkostnadsforum på Boverket. Man har bidragit med väldigt viktiga erfarenheter till byggbranschen. Genom att stödja olika produktprojekt har man visat att det går att pressa kostnaderna med 25-30 % enbart genom skickliga upphandlingar. De borgerliga partierna vill avskaffa Byggkostnadsforum, den verksamhet som har bidragit så mycket till att åstadkomma en förändring och utveckling i byggbranschen.
Vi vill nu gå vidare och ta till vara den positiva medvetenhet och trend som finns i byggbranschen att försöka bygga effektivare, mer kostnadsmedvetet och med bättre kvalitet. Därför lägger vi fokus på sektorns möjligheter i stället för hinder. Regeringen vill stärka tendenserna till förnyelse och har nyligen tillsatt en byggsamordnare för detta arbete. Byggsamordnaren ska tillsammans med byggbranschen bygga upp och samordna ett utvecklingsprogram som ska gynna konkurrens, kvalitet och attraktivitet i sektorn och inte minst verka för att lära av tidigare erfarenheter. Kunskapsuppbyggnad och erfarenhetsåterföring måste få en större roll i branschen.
Fru talman! Det är inte nog med att bostadsmarknaden är tuff på sina håll. Den slår värst mot dem som står helt utanför marknaden, inte minst mot många unga människor, de som inte redan har ett hyreskontrakt att byta med, inte får lån till insatsen till en bostadsrätt och som än mindre har möjlighet att köpa ett eget hus. Vi har under senare år prioriterat insatser som främjat byggandet av studentbostäder och mindre och medelstora hyresbostäder. Vi har fått goda resultat. Men det räcker inte.
Det är ibland svårt att ta sig fram till de bostäder som redan finns. Fastighetsägare kan ha hårda villkor för att skriva hyreskontrakt. Krav på fast anställning, minsta årsinkomst eller borgensåtagande kan vara svåra att leva upp till för ungdomar och andra grupper. Vi vill nu utreda frågan om någon form av hyresgaranti kan uppväga att villkoren för att få ett hyreskontrakt inte uppfylls.
Även när det gäller möjligheten att flytta till bostadsrätt eller egnahem utestängs de som inte har ett stort sparkapital till kontantinsatserna. Vi vill därför se över möjligheterna att ge direkta statliga lån, bidrag eller statliga kreditgarantier, allt för att skapa bättre förutsättningar för inträdet på bostadsmarknaden.
Fru talman! Jag blir förvånad över den borgerliga oppositionens motioner. Jag har läst igenom dem. Det där lilla badet som togs i karet av de borgerliga partiledarna saknar ju substans. Det finns ju ingen enhet i borgerlig politik. Är det Moderaternas nedskärningar med 6 miljarder inom bostadssektorn som ska bli en eventuell borgerlig regerings politik på bostadsområdet? Är det så, Rigmor Stenmark? Ska bostadsbidragen avskaffas, räntebidragen och alla andra stöd som utgår till bostadsmarknaden? Ska det prägla den borgerliga politiken?
Om Kristdemokraterna får bestämma ska man stödja byggandet av studentbostäder. Moderaterna ser varje stödform som snedvridande av marknaden. Centern som vill ge stöd till byggande av studentbostäder vill ta bort alla andra investeringsstöd som visat sig framgångsrika när det gäller bostadsbyggandet.
Byggkostnadsforum ska avskaffas. Det tycks vara så att ni främst är intresserade av att låta marknaden helt och hållet själv få råda över bostadspolitiken. Jag blir minst sagt orolig. Det saknas en fast, enhetlig linje hos de borgerliga partierna. Ni har ingen bostadspolitik.
Fru talman! Jag ser att tiden rusar i väg. Jag ska inte ägna mig så mycket åt kommunfrågorna. De har Sonia Karlsson talat om. Jag ska bara göra en reflexion som har samband med det som Rigmor Stenmark tog upp, nämligen den sociala och regionala klyvningen.
Vi har en regional problematik i dag. Vi har tillväxt i vissa delar av landet, medan andra delar har det besvärligare. Då blir jag väldigt förvånad när Centern överger sin gamla politik när det gäller utjämningssystemet. Ni har stått fast tillsammans med Socialdemokraterna i försvaret av ett utjämningssystem för att tillförsäkra alla delar av landet en rimlig och likvärdig välfärd. Nu är ni på väg rakt in i högerburen. Jag vet att det här oroar väldigt många centerpartister i kommunerna runtom i landet.