Fru talman! Coronaviruset är ju i första hand en hälsokris, men ingen har heller undgått att det har lett fram till ett mycket besvärligt och svårt ekonomiskt läge. Därför har regering och riksdag under våren agerat kraftfullt för att trycka tillbaka smittspridningen, stärka sjukvården och dämpa virusets ekonomiska effekter. Det är historiska åtgärder som har satts på plats, och i dag är vi här för att debattera och besluta om den nionde extra ändringsbudgeten - den nionde!
Jag vet att jag många gånger, åtminstone vid de nio tillfällena med extra ändringsbudgetar, har talat om regeringens ekonomiska strategi:
Först och främst ska smittspridningen tryckas tillbaka. Pengar ska inte, får inte och kommer heller inte att stå i vägen för sjukvårdens och omsorgens viktiga arbete. Därför meddelade regeringen redan i mars att staten kommer att ta alla extraordinära sjukvårds- och omsorgskostnader med anledning av coronaviruset. Därtill har vi tillfört stora resurstillskott till berörda myndigheter som Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen, ersatt karensavdraget samt slopat kravet på läkarintyg. Välfärden i kommuner och regioner har fått historiskt stora tillskott för att upprätthålla viktiga samhällsfunktioner som skola, sjukvård, socialtjänst och kollektivtrafik.
I dag beslutar vi om ytterligare åtgärder för att särskilt skydda de individer som löper störst risk att drabbas särskilt hårt av viruset. Personer i vissa riskgrupper som löper risk att bli allvarligt sjuka i covid-19 ska få rätt till förebyggande sjukpenning, om de inte har möjlighet att anpassa sitt arbete. Även vissa anhöriga i hushåll ska kunna ges smittbärarpenning för att bidra till ett starkare skydd för personer i riskgrupper.
För att undvika att vissa barn som nyligen varit allvarligt sjuka ska riskera att smittas av viruset införs en reglering av tillfällig föräldrapenning. Dessutom inför vi åtgärder som gör att personer som riskerar att förlora sin sjukpenning därför att de har fått sin vård framflyttad på grund av pandemin trots det ska ha möjlighet att behålla sin ersättning i väntan på sjukvården.
Eftersom det inte finns något vaccin mot covid-19 på marknaden ännu kan Sverige komma att behöva teckna avtal med flera vaccinutvecklare för att säkra tillgången, exempelvis i form av förköpsavtal. Därför ökar Folkhälsomyndighetens låneram för beredskapsinvesteringar till 2 miljarder kronor. För att säkra att det på nationell nivå finns en tillräcklig tillgång till ambulansflyg föreslås också ytterligare 75 miljoner kronor i ett tillskott.
Fru talman! Som påpekats många gånger förut har spridningen av coronaviruset även lett till ett extraordinärt ekonomiskt läge. Regeringen har därför vidtagit kraftfulla åtgärder för att lindra de ekonomiska effekterna för jobb och företag. Genom systemet med korttidspermittering kan många anställda gå ned i arbetstid, samtidigt som arbetsgivaren får statlig ersättning till lönekostnader. I nuläget är det över en halv miljon svenskar som omfattas av systemet, som innebär att jobb kan behållas och konkurrenskraft i längden värnas.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Extra ändringsbudget för 2020 - Ersättning till riskgrupper, kapitalinsatser i statligt ägda företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset
I dag beslutar vi om ytterligare åtgärder för att stötta särskilt drabbade branscher genom tillskott till statliga företag. Budgeten innehåller exempelvis ett kraftfullt krispaket riktat mot flyget. För att ytterligare stötta SAS föreslås i dag att regeringen ska delta i en rekapitalisering av bolaget med ett belopp om högst 5 miljarder kronor. SAS är viktigt för att tillgodose samhällets grundläggande behov av tillgänglighet med flyg, både här hemma och till vår omvärld. Genom dagens beslut får den svenska staten möjlighet och mandat att vidta de åtgärder som krävs för att rekapitalisera bolaget.
Därtill föreslås Swedavia tillföras 3,15 miljarder kronor. Trafiken på Swedavias flygplatser, där Arlanda är den största, har minskat kraftigt. Genom kapitaltillskottet säkrar regeringen ett statligt flygplatsnät med god tillgänglighet i hela landet. Vi beslutar också om ett tillfälligt driftsstöd om 100 miljoner kronor till regionala flygplatser under 2020 för att säkerställa nödvändiga kommunikationer i hela Sverige. Luftfartsverket får också ett tillskott om knappt 1 miljard i år med anledning av kraftigt minskade intäkter från flyget.
Men det är inte bara flygbranschen som har drabbats hårt av viruset. Även kultursektorn har drabbats av vikande publikintäkter. För att stärka den regionala kulturverksamheten föreslås en tillfällig förstärkning om 150 miljoner kronor i den så kallade kultursamverkansmodellen, en modell där staten tillsammans med landets regioner gemensamt finansierar regionala kulturverksamheter.
Trots regeringens stora insatser har dock redan människor blivit arbetslösa, och fler riskerar att bli av med jobbet. Därför har vi sedan tidigare stärkt den ekonomiska tryggheten och möjligheten till omställning för den som förlorar jobbet. I dag beslutar vi också om ett kapitaltillskott till Lernia AB om 150 miljoner kronor. Med tillskottet ges Lernia förutsättningar att fortsätta kunna bedriva verksamhet inom vuxenutbildning och bemanning. Lernia kommer, liksom hela den här sektorn, att under de kommande åren spela en viktig roll för att möta behoven av kompetensförsörjning, omställning, rekrytering och matchning.
Sammantaget, fru talman, uppgår de direkta kostnaderna för dessa nio ändringsbudgetar till närmare 270 miljarder kronor. Därtill kommer stora belopp i krediter och garantier som har ställts ut. Det har vi råd med eftersom vi har starka offentliga finanser. Under den förra mandatperioden investerade regeringen 35 miljarder mer i välfärden. Det innebär att 100 000 fler nu jobbar i vår gemensamma välfärd. Vi har också 100 000 fler platser i Kunskapslyftet, och vi hade den lägsta statsskulden sedan 1977 innan vi gick in i krisen.
Den gemensamma styrka vi har byggt upp kan nu användas för Sveriges och medborgarnas bästa. Vi är inte där än, men en dag kommer Sverige att ha tagit sig igenom den här krisen. Då ska vi också ha resurser kvar för att fortsätta investera i välfärd och i jobb. Vi ska använda styrkan i svensk ekonomi för att bygga ett starkare samhälle och ett tryggare Sverige.
Jag yrkar därför bifall till vårt förslag i reservation nr l.