Fru talman! Jag begärde replik för att jag kan behöva Håkan Svennelings hjälp med att förstå detaljerna i det här förslaget.
Håkan Svenneling sa uttryckligen från talarstolen att det här inte var något problem för små aktörer. Snarare ska det förhindra större aktörers möjligheter att verka och i värsta fall ta ut en vinst.
Men effekterna av förslaget är att de som kanske har svårast att leva upp till de krav som man nu ställer på styrelser och så vidare är föräldrakooperativets frivilliga ideellt arbetande krafter, föräldrar och andra, som får ta ansvaret. Det är de som skickar nödropen: Bifall inte det här förslaget!
Det är inte de stora aktörerna som har de största invändningarna mot just den här delen, utan det är de små aktörerna. Jag har varit i kontakt med föräldrakooperativ som säger: Med det här förslaget blir det i princip att lägga ned verksamheten eller ombilda till aktiebolag och kanske bli uppköpt av någon större aktör som kan klara av de här kraven.
Som jag nämnde i mitt anförande har ordföranden för de mindre aktörernas samarbetsorganisation sagt att detta är en dödsstöt.
Vad är det som alla de som arbetar i föräldra- och personalkooperativ har missförstått som Håkan Svenneling tydligen förstår?