Fru talman! Sveriges arbetsmarknad har förändrats. I dag är människor inte längre kvar på samma arbetsplats under ett helt yrkesliv. Arbetsmarknaden har i större utsträckning moderniserats genom automatisering och digitalisering. Det har vuxit fram en gigekonomi som har skapat både nya typer av jobb och nya anställningsformer. Dessutom har efterfrågan på kvalificerad kompetens ökat i Sverige.
Rörligheten på arbetsmarknaden är avgörande både för dem som är i arbete och för dem som står till arbetsmarknadens förfogande. Flexibiliteten som behövs på svensk arbetsmarknad kräver utbildning. Kunskapskraven förändras hela tiden, och för många är därför möjligheten till ett livslångt lärande det bästa anställningsskyddet och en garanti för anställbarhet genom hela yrkeslivet.
Fru talman! Bakgrunden till propositionen vi debatterar i dag är välkänd. Punkt 20 i januariavtalet lyder: "Arbetsrätten moderniseras och anpassas efter dagens arbetsmarknad samtidigt som en grundläggande balans mellan arbetsmarknadens parter upprätthålls. Arbetsrätten ska ge företagen flexibilitet och skydda den enskilde arbetstagaren mot godtyckliga uppsägningar."
När det är olika intressen som ska komma överens i en fråga är det naturligt att man ger och tar. Den svenska modellen innebär att det är parterna som kommer överens om villkor och löner på arbetsmarknaden, och så vill vi att det fortsatt ska vara.
När januariavtalets punkt om moderniseringen av arbetsrätten initialt behandlades tillsatte den dåvarande MP-S-regeringen en utredning, den som kallas för Toijerutredningen. Regeringen bedömde att utredningens resultat hade avvikit från ett centralt direktiv för utredningen, nämligen det att upprätthålla balansen mellan arbetsmarknadens parter. Toijerutredningen slängdes som ni minns i papperskorgen.
Efter en tid och långa förhandlingar mellan parterna Svenskt Näringsliv, förhandlings- och samverkansrådet PTK, IF Metall och Svenska Kommunalarbetareförbundet lyckades man till slut träffa en överenskommelse som tar ett helhetsgrepp om arbetsmarknaden.
Överenskommelsen innebär stora positiva förändringar för både arbetsgivare och arbetstagare som skapar både mer flexibilitet och större trygghet och som blir hållbara över tid. Det finns röster som menar att man har sålt ut arbetstagarna, men det finns inte någon överenskommelse som bara är till fördel för den ena parten. Man måste ge och ta, och denna växelverkan är själva fundamentet i den svenska arbetsmarknadsmodellen.
Företag och arbetsgivare behöver bättre möjlighet att växa och anställa fler. Ensidiga lösningar där den ena parten får allt och den andra parten inget är inte en hållbar lösning och inte heller bra för svensk konkurrenskraft. Parterna ska ha heder för sitt gedigna arbete för att ta svensk arbetsmarknad in i framtiden.
Fru talman! Under den här processen har Miljöpartiet hela tiden bevakat och värnat frågan om bättre möjligheter till kompetensförsörjning och livslångt lärande. Utmaningarna på svensk arbetsmarknad är många, men de flesta av dem kan vi lösa genom utbildning. Det bästa skyddet mot arbetslöshet är kompetens. Miljöpartiet är ett modernt och visionärt parti med en yngre ideologi än de flesta andra partierna i den här kammaren. Vi har länge drivit frågan om livslångt lärande, och det gläder mig att fler partier nu har anslutit sig till det gröna förnuftet.
Utöver det omställningsstudiestöd som nu införs och som ger ett års ledighet för studier med 80 procent av lönen bibehållen har Miljöpartiet i regeringen varit med och byggt ut utbildningsplatser inom yrkesvux, folkhögskola och högskola och tillfört 140 000 nya utbildningsplatser. För att möta upp det nya omställningsstudiestödet och det nya omställnings- och kompetensstöd som nu ska införas är det viktigt att utbyggnaden av relevanta utbildningar fortsätter.
Fru talman! Parternas överenskommelse och regeringens proposition innehåller även flera andra förbättringar för Sveriges arbetstagare. Inte minst kommer det bättre skyddet vid så kallad hyvling att ge ökad trygghet. Även avskaffandet av allmänna visstidsanställningar och införandet av den nya anställningsformen särskild visstidsanställning, som går över i fast anställning mycket fortare, kommer att leda till att många som i dag har otrygga anställningar får en ökad trygghet på arbetsmarknaden.
Den svenska arbetsmarknaden är fortfarande starkt könssegregerad. Att heltid nu blir norm och deltid en möjlighet är därför inte bara en arbetsmarknadspolitisk förbättring; även jämställdhetspolitiskt är det en viktig förändring som på sikt kan bidra till att minska oskäliga löneskillnader och skapa mer jämlika livsinkomster mellan könen.
Fru talman! Arbetet utgör en stor del av våra liv. Det är viktigt att människor kan känna sig trygga och ha goda möjligheter till omställning genom hela yrkeslivet, även när arbetsmarknaden är i förändring. Därför yrkar jag bifall till propositionen.