Herr talman! Den sistnämnda frågan rör inte denna debatt, om jag har förstått frågeställningen rätt.
Det jag har konstaterat handlar om de avtal och de konventioner som gäller på det internationella planet och det man i olika sammanhang har kommit överens om. Om gällande regelverk inte följs från olika håll kan man ju börja med att peka på behovet av att följa det.
Det är ändå så att användning av vapen i strid regleras av internationell humanitär rätt. Ska man utgå från den är det så att varje befälhavare ska vidta alla praktiskt möjliga försiktighetsåtgärder vid valet av stridsmedel och stridsmetoder i syfte att undvika eller i varje fall minimera oavsiktliga förluster av civila liv samt skador på civila och civila objekt. Det gäller också för insatser med vapen med automatiserade funktioner.
Såväl utvecklingen som användningen av vapen, inklusive vapen med den här typen av funktioner, är reglerade i internationell humanitär rätt. För svensk del ligger vi väldigt långt framme när det gäller att säkerställa att folkrätten alltid respekteras i vapensammanhang. För vår del är det otänkbart att utveckla och ta i bruk vapen som inte uppfyller folkrättens krav.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
I vårt land har vi sedan 1974 ett system för folkrättslig granskning av nya vapen som ska användas i Försvarsmakten. Den granskningen utförs av Delegationen för folkrättslig granskning av vapenprojekt. Delegationen är en myndighet under Försvarsdepartementet som leds av expeditions- och rättschefen. Ledamöterna har expertkunskaper inom folkrätt, militärt agerande, teknik och medicin. De försöker göra en allsidig prövning av vapen eller ammunition utifrån de folkrättsliga åtaganden som har ingåtts. Granskningen sker efter anmälan av Försvarsmakten eller annan berörd myndighet. Och den görs, som sagt, utifrån folkrättsliga åtaganden - det handlar bland annat om den internationella humanitära rätten och de mänskliga rättigheterna.
Vi har alltså ett granskningssystem i vårt land med anledning av Sveriges folkrättsliga åtaganden. Jag tycker att det är ett seriöst sätt att följa upp det som vi har kommit överens om i olika internationella konventioner och internationella sammanhang. Jag vill bara understryka att Sverige här ligger långt framme.
Detta hindrar inte att vi utifrån våra erfarenheter och det som vi har gjort i vårt land samt den kunskap vi har byggt upp också verkar i internationella sammanhang för att på olika sätt öka respekten för folkrättsliga åtaganden.
Detta är alltid ett problem. Vi kan räkna upp hur många exempel som helst från den internationella arenan på hur olika länder bryter mot folkrätten. I vårt närområde har det varit rätt kraftfulla exempel under senare år från rysk sida, om vi nu ska nämna någonting i sammanhanget. Folkrätten och följandet av folkrätten är alltid aktuellt. Det finns alltid en beredskap från svensk sida att agera i de sammanhangen. Men jag vill markera att det finns en uppföljning. Det finns ett internationellt regelverk.