Herr talman! Jag är inte ledamot i näringsutskottet, men dessa frågor engagerar mig väldigt mycket.
För drygt tio år sedan fick Vattenfalls ledningsgrupp en rapport, som de själva hade beställt, om deras kolaktiviteter i Polen. Av rapporten framgick att detta inte var vidare framgångsrikt. Det fanns ett stort missnöje, och mycket behövde göras.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag
I rapporten varnades det också för att om Vattenfall fortsatte att investera i kol och även kärnkraft fanns det mycket stora risker för mycket stora förluster, både ekonomiskt och imagemässigt. I rapporten rekommenderade man en kraftig och snabb övergång till förnybart.
Hade Vattenfalls ledning lyssnat till det som sas i rapporten hade vi sluppit 128 miljarder i avskrivningar i dag. Trots detta har ingen ställt någon i den styrelsen till ansvar för denna enorma förlust för skattebetalarna, miljön och Sveriges anseende.
Vad kan vi då göra för att detta inte ska upprepas? Jo, min syn på statligt ägande - några har haft en principiell hållning här - är att om det finns en risk för naturliga monopol eller om det finns en service som alla medborgare måste ha tillgång till och som kan vara svår att uppnå av geografiska skäl eller för att man inte har pengar nog, alltså av ekonomiska skäl, då är det naturligt att staten går in och säkerställer att alla medborgare har denna service.
Om detta är syftet med statligt ägande finns det inga skäl att gå och köpa kolkraft eller annat över hela världen. Då är syftet att så effektivt som möjligt generera en service till medborgarna. Det är för mig skälet till statligt ägande.
För att undvika att Vattenfall eller något annat bolag fortsätter att fatta denna typ av beslut är det viktigt att vi ändrar organisationsmodell. Den statliga styrningen har nämligen inte fungerat, oavsett regering. Det finns inte en glasruta kvar i glashuset som är hel efter att vi har kastat detta på varandra.
Det behövs en ny form av bolag som självstyr mot de mål som ägardirektiven ger. Då är allmänintressebolag en mycket intressant variant. De är baserade på en modell från England, Network Rail, som tillkom då den engelska tågprivatiseringen totalt hade misslyckats och det till slut blev dödsolyckor efter förseningar.
Denna nya modell har en konsensusbaserad struktur, där löntagare, kunder, tekniska experter och långivare gemensamt i en konsensuskultur beslutar om att uppnå en målhierarki, där man sätter upp miljömål, punktlighet, säkerhet och så vidare och där finansierad stabilitet finns med. Då har man en struktur som självstyr mot de mål som är syftet med det offentliga ägandet.
Jag önskar därför att vi till nästa år hinner utveckla idéer och tankar kring nya sätt att organisera de statliga bolagen.
Sedan kommer vi till SJ, och riksdagen kommer att kritisera detta eftersom ingen har yrkat bifall till reservationen. Det är rimligt. Men detta är inte ansvarslöst, eftersom det var en gammal regering som sa att vi var tvungna att ha en nettoskuldsättningsgrad på 0,5-1 gånger kapitalet och att 30-50 procent skulle vara utdelning. Därför plockade man ut en massa miljarder.
Nu är jag jätteglad eftersom det nu verkar som om vi alla är eniga om att vi inte ska göra detta. Det var fel.
Vi borde ha en ägarstyrning som innebär att statliga företag ska återkomma till riksdagen om de gör så här stora saker. Jag fick reda på detta av en vän som tipsade mig om att SJ hade en extra bolagsstämma. Jag läste sedan deras handlingar. Jag fick inte veta det genom någon formell procedur. Det är fel!
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag
Vi som riksdag ska ha rätt att styra upp en regering - oavsett färg - och tydliggöra att den står inför ett val, nämligen att fullfölja gamla ägardirektiv om att ha en viss nettoskuldsättningsgrad eller att göra de investeringar som alla partier i riksdagen verkar vilja ha. Då borde regeringen ha ett tydligt mandat för att komma tillbaka till riksdagen och fråga om det gamla beslutet om nettoskuldsättningsgrad ska uppfyllas eller om vi vill ha tåg som fungerar.
Det vore en logisk struktur. Nu verkar det som att vi är överens i kammaren om att vi ska göra på det sättet i framtiden och inte plocka ut en massa pengar på det sätt som har gjorts hittills.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 20.)