Fru talman! Det gör ont i hjärtat att höra orden från Moderaternas företrädare i det här fallet. Det är hemskt att höra att man tycker att detta är nödvändiga prioriteringar.
Runt om i landet, till exempel inom Synskadades Riksförbund – jag har haft kontakt med många representanter därifrån, varav många själva är funktionsvarierade – kan man inte längre ha den verksamhet man har haft eftersom den kostar ganska mycket. Det har därför ofta varit denna verksamhet man har dragit ned på först när det handlar om folkbildning. Många äldre och ensamma ute på landsbygden har inte längre någonstans att mötas, bilda sig eller för den delen träffa andra människor.
Det är många verksamheter som har stängt ned. Vi har alla kunnat höra om detta i medierna. Vi har kunnat träffa människor som har kommit hit och berättat om det. Vi har sett replokalkrisen runt om i landet – replokal efter replokal har stängt, och många artister som utgör Sveriges musikunder är nu i uppror mot just detta.
Detta tycker den här regeringen är nödvändiga prioriteringar medan man, som alla i det här landet vet, nu sänker skatten mycket för dem som har allra mest pengar. Man sänker skatten med miljarder för dem som redan har allra mest pengar. Och så drar man ned när det gäller de svagaste i samhället.
Jag tycker att detta är väldigt tråkigt. Det gör ont i hjärtat att se att det är en sådan framtid den här regeringen försöker verka för. Folkbildningen är något fint som kan göra att vi alla får möjlighet att utveckla oss och att alla människor alltid får en ny chans, fru talman.
Det är tråkigt att se. Det gör ont i hjärtat, och jag hoppas att den här regeringen tänker om eller att den förlorar valet.
(Applåder)