Herr talman! Låt mig inledningsvis bara konstatera att ska vi klara av att möta kompetensförsörjningsproblemen handlar det i grund och botten om att se till att fler har bättre förkunskaper med sig in i gymnasieskolan så att de över huvud taget är behöriga att börja på gymnasiet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkes-program och ett estetiskt ämne i alla nationella program
Det har slängts med mycket siffror om hur andelen elever som går på ett yrkesförberedande kontra ett högskoleförberedande program har förändrats. Den stora skillnaden är att långt många fler elever som inte börjar på gymnasiet över huvud taget. Det är dit eleverna har försvunnit.
Jag noterade att statsrådet läste upp att Läslyftet och Matematiklyftet var insatser som skulle rädda det som Alliansen tydligen var emot, fastän det var alliansreformer som Alliansen genomförde. Lovskolan, som man också hänvisar till, är någonting som Alliansen fördubblar i sitt förslag till satsning och absolut inte avskaffar.
Herr talman! Allt detta får väl vara ett uttryck för att regeringens gymnasiepolitik inte går ihop. Ja, alla är oroliga för kompetensförsörjningen. Ja, alla vill se en ökad tillgänglighet till högskolebehörighet även på gymnasieprogrammen. Men frågan är om detta är rätt väg att gå.
Tidigare, innan gymnasiereformen 2011, var avhoppen från yrkesprogrammen mycket stora. Det eleverna då hänvisade till som orsak till varför de hoppade av var att det var för mycket teoretiska ämnen som gjorde att de inte valde att stanna kvar. Över en tredjedel av alla elever som över huvud taget började hoppade av.
Statsrådet hänvisar till att man lägger fram förslaget för att man ska öka attraktiviteten på utbildningen. Men det handlar väl också om att eleverna ska ta sig igenom?
Skolverket stoltserade för ett par veckor sedan med att andelen elever som klarar gymnasieexamen ökar. Den största och kraftigaste ökningen sker just på yrkesprogrammen. Eleverna som kommer in klarar sig också igenom. Ska man ha kompetent personal som utbildas ska de inte bara komma in utan de måste också ta sig igenom.
När gymnasiereformen infördes konstaterar statsrådet att det gick en signal där föräldrar upplevde att eleverna inte kunde få behörighet. Sedan spekulerade hon i varför det kunde vara så. Kan det vara på grund av att socialdemokratiska statsråd har stått i kammaren och sagt att yrkesutbildning inte längre kan ge högskolebehörighet?