Fru talman! Jag är stolt över det EU vi nu ser. När Putin oprovocerat invaderar Ukraina raseras också den världsordning som vi vant oss vid. Strukturerna som möjliggjort att vi fått leva i fred och frihet har slagits sönder. Då kliver EU fram och visar ett imponerande ledarskap. Det är ett ledarskap baserat på enighet och beslutsamhet.
Med detta sagt känns det lite futtigt att i dag tala om arbetsvillkor för plattformsarbete. Det är inte för att arbetsvillkor är något oviktigt utan för att det direktiv vi debatterar är ännu ett exempel på en arbetsmarknadsfråga som inte borde uppta EU:s tid. Den borde inte regleras på EU-nivå över huvud taget.
Plattformsekonomin innebär nya jobb och tillväxt. De sociala utmaningar som följer kräver naturligtvis också nya lösningar på arbetsmarknaden. Medlemsstaterna borde i stället utifrån sina vitt skilda förutsättningar och situationer få bestämma hur det regleras.
Såväl möjligheterna som utmaningarna med plattformsekonomin ser väldigt annorlunda ut i Sverige jämfört med exempelvis i Portugal. Redan detta faktum gör kommissionens försök att reglera lagstiftningen i hela EU dömt att misslyckas.
Fru talman! En centralistisk lagstiftning riskerar att slå fel mot ett så snabbväxande och oenhetligt område som plattformsekonomin. Det rymmer redan i dag allt från de matbud som ses i gatubilden till experter inom exempelvis kodning. Det säger sig självt att ett direktiv som ska reglera bägge dessa grupper av plattformsarbetare riskerar att bli stelbent och hämma tillväxt och europeisk konkurrenskraft.
Till saken hör också att de mest högproduktiva expertuppdragen inom plattformsekonomin utmärks av att de kan utföras precis var som helst. Om medlemsstaterna inte har möjlighet att snabbt kunna svara på de tekniska utmaningar som uppstår riskerar utvecklingen att stanna av. Det kan i sin tur innebära att arbetstillfällen flyttar utanför EU.
Inom EU har vi absolut mycket att lära av varandra på området. Men precis som vi tydliggör i vår reservation motsätter vi oss fler bindande direktiv som förstör fungerande arbetsmarknadsmodeller.
Vi har de senaste åren sett en rad initiativ från EU-kommissionen som direkt hotar den svenska modellen. I det aktuella direktivförslaget ser vi detta mycket tydligt, inte minst i artikel 4 som innebär att det svenska arbetstagarbegreppet ska tas över mer av EU-rätten.
Hela förslaget vilar på denna anställningspresumtion, och förslaget är i grunden feltänkt. Om förslaget antas kommer det att få långtgående konsekvenser för hela gigekonomin.
Subsidiaritet innebär att beslut ska fattas på lägsta möjliga ändamålsenliga nivå. I detta fall är det inte EU-nivån. Jag yrkar därmed bifall till reservationen.