Fru talman! Det finns säkert bra saker med akutskolor om man knyter dem till annan verksamhet där eleverna kan få bra stöd och utredas under en längre tid så att de så småningom kan komma tillbaka till systemet.
Det som kommunerna menar i sina svar till medierna är dock att de ser behov av annat än akutskolor för att kunna jobba mer långsiktigt. Det är klart att det kanske är en missräkning att skolor inte kan hantera elever på ett långsiktigt sätt utan behöver skicka iväg dem till en akutskola.
Jag tycker att det blir väldigt konstigt när skolministern säger att skolorna är nöjda med insatsen. Nu när regeringen skär ned så mycket på pengarna till kommuner och regioner blir det helt uppenbart att man måste skära ned på antalet lärare, specialpedagoger, socialarbetare och elevhälsan i skolan. Detta ser jag även i min hemkommun Trollhättan.
Det blir plus och minus, och det stora minuset är den nedskärning som sker när det gäller kommunerna. Även om regeringen säger att kommunerna själva ska klara hanteringen med pengarna är de statsbidrag som SKR, Sveriges Kommuner och Regioner, har räknat ut behövs viktiga för att kunna hantera vård, skola och omsorg. Det blir en väldigt konstig diskussion.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Akutskolor i all ära, men den ordinarie verksamheten kommer inte att fungera bättre när man drar ned på insatserna. Både skolchefer och SKR, Sveriges Kommuner och Regioner, menar att stödet till akutskolor är för snävt och inte passar alla kommuner. Man har till och med skrivit ett brev till regeringen där man säger att insatserna är för kortsiktiga.
Anser skolministern att Sveriges kommuner och Skolverket har fel när de säger att akutskolor inte möter kommunernas verkliga behov när det gäller att komma till rätta med stöket i våra skolor? Och behövs det inte mer forskning och evidens om akutskolor innan man går vidare med mer stöd?