Fru talman! Jag vill inledningsvis yrka bifall till Kristdemokraternas reservation 3.
Kristdemokraterna arbetar för en skola där inget barn hålls tillbaka och ingen heller lämnas efter. Därför tar vi de bristande kunskapsresultaten i skolan på största allvar.
Var fjärde elev går i dag ut årskurs 9 utan fullständiga betyg, och 16 procent gör det utan behörighet till gymnasiet. Det här är inte tillräckligt bra. Varje elev i det här landet behöver få möjlighet att gå i en skola där det råder ordning och där eleverna bemöts med respekt, så att kunskapen kan stå i fokus. Lärarna behöver bättre förutsättningar att förmedla den kunskap som krävs för att fler barn ska bli behöriga och för att fler barn ska få möjlighet att förverkliga sina drömmar.
Fru talman! Jag är helt övertygad om att svensk skola skulle behöva bli mer kunskapsbunden, det vill säga att man går i skolan tills man lärt sig det man ska. Den som riskerar att inte nå upp till målen behöver i större utsträckning gå i skolan även på loven. Det bör gälla redan på lågstadiet. Framför allt behöver de elever som inte når målen i vissa årskurser gå kvar tills kunskapskraven nås.
Det är mot den bakgrunden Kristdemokraterna har föreslagit att man bör utreda möjligheten att införa läroplikt i Sverige, eller en förlängning av skolplikten som ska gälla till dess att målen nås. Vi menar att detta skulle vara ett viktigt steg i rätt riktning för att säkerställa att eleverna faktiskt når kunskapsmålen och får med sig de kunskaper de behöver för framtiden.
Nyckeln till att förbättra kunskapsresultaten är förstås skickliga rektorer med ett tydligt skolledarskap och riktigt duktiga lärare. Det behövs mer undervisningstid i grundskolan och tidiga kunskapskontroller, inte minst när det gäller språkutvecklingen, så att stödinsatserna kan sättas in i tid. Läxorna behöver kunna göras i skolan för de barn som inte kan göra dem i hemmet.
Fru talman! Vi kristdemokrater pratar ofta om familjens betydelse. Föräldrarnas och familjens betydelse för elevernas skolgång kan inte nog betonas. Hur kompensatorisk vi än vill att skolan ska vara, hur mycket vi än försöker ställa saker till rätta och hur mycket vi än önskar att familjebakgrunden inte skulle spela någon roll för skolresultaten kommer familjen alltid att vara viktig. Familjens betydelse behöver därför erkännas av skolan, och föräldraansvaret behöver återupprättas.
Kristdemokraterna vill att det ska finnas särskilda föräldrakontrakt - ett slags ansvarskontrakt mellan skola, elev och föräldrar som tydliggör förväntningarna på eleven när det gäller skolans ordningsregler, bemötande och naturligtvis själva studierna, men som också tydliggör vad föräldrarna konkret kan göra för att stötta sina barn och höja kunskapsresultaten.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande skolfrågor
Tidningen Mitt i lyfte nyligen fram Kista International School i Akalla som ett framgångsrikt exempel på hur en starkt segregerad skola genom att involvera föräldrarna har lyckats lyfta skolresultaten. Man har haft minst 92 procents behörighet till gymnasiet fem år i rad nu, vilket är över genomsnittet i Stockholm och gör skolan till en av de mest framgångsrika utifrån sina socioekonomiska förutsättningar.
Jag tror nog att fler föräldrar på ett uppmuntrande sätt skulle vilja höra att något av det viktigaste de kan göra för att skapa bra förutsättningar för sina barn i skolan är att exempelvis läsa högt för barnen varje kväll och att de som föräldrar har en helt avgörande betydelse när det kommer till att säkerställa att barnen äter rätt, rör på sig och lägger sig i tid samt att läxorna då är gjorda. Bara att tala om för barnen att man i skolan lyssnar på fröken och gör som läraren säger och att varje dag fråga hur det har varit i skolan under dagen spelar roll för hur eleven ser på skolan och i förlängningen även för skolresultaten. Skola och föräldrar behöver helt enkelt samarbeta och hjälpas åt för att våra barn ska få möjlighet att lära sig så mycket som möjligt i skolan.
Fru talman! Det pågår just nu en viktig debatt om bristande likvärdighet i skolan. Vi kristdemokrater anser att möjligheten till en ökad statlig finansiering eller styrning av densamma bör övervägas för att skapa just mer likvärdiga och jämlika förutsättningar i hela landet.
Det finns dock de som i stället försöker skylla den bristande jämlikheten på det fria skolvalet och landets friskolor. Som så ofta hotas valfriheten i jämlikhetens namn. Kristdemokraterna kommer därför att fortsätta försvara det fria skolvalet. Vi kommer att fortsätta stå upp för elevers och föräldrars rätt att välja. Det gäller oavsett om man väljer en fristående, en kommunal eller för den delen en kristen friskola. För att öka jämlikheten föreslår vi i stället ett aktivt och obligatoriskt skolval och dessutom utökad information inför skolvalet.
Självklart ska Skolinspektionen ha muskler att stänga ned dåliga skolor, men de friskolor som följer skollagen och läroplanen, bedriver undervisning i enlighet med skolans värdegrund och dessutom presterar goda kunskapsresultat innebär en vinst för Sverige. Tack vare dem är det fler barn som får möjlighet att gå i en skola där de inte längre hålls tillbaka eller lämnas efter.