Fru talman! Det finns många övergripande skolfrågor, och jag ska tala om den viktigaste av dem. Jag ska tala om varför vi politiker borde se till att varje skattekrona som betalas till skolan ska användas i skolan. De som driver skolor i syfte att maxa sin egen vinstutdelning borde inte få göra det med våra skattepengar. Detta är det mest grundläggande och övergripande systemfelet i svensk skola, och det är dags att vi avslutar detta världsunika skolexperiment. Det har slagit slint. Det är dags att göra om och göra rätt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande skolfrågor
Varför är vinstintresset i skolan det mest grundläggande problemet? Det är faktiskt inte bara på grund av det moraliskt tveksamma i att vi har politiker som accepterar att skolkoncerner mitt i en pandemi delar ut vinstbelopp i 100-miljonersklassen till sina ägare samtidigt som 14 procent av eleverna inte går ut grundskolan med behörighet till gymnasiet. Det är inte för att många friskolor inte skulle vara bra. Det är heller inte för att vi i Miljöpartiet tycker att det är dåligt att föräldrar får önska skola. Det tycker vi tvärtom är bra. Men vinstintresset hos vissa skolägare ihop med det faktum att varje elev, in eller ut ur en skola, får stor ekonomisk betydelse för rektorns möjlighet att hålla budget har gjort skolan till en marknad. Det har gjort lärare till servicepersonal och föräldrarna till kunder.
I dag vittnar lärar- och rektorsorganisationer om mer hot från föräldrar. "Höj mitt barns betyg annars tar vi vår skolpeng och går!" Samtidigt ökar betygsinflationen, det vill säga fler elever får högre betyg än vad de förtjänar.
Det mest alarmerande problemet med marknadiseringen av skolan är att det driver på skolsegregationen, och skolsegregationen är en av vårt samhälles största utmaningar. Den innebär att vi i dag delar upp elever baserat på deras bakgrund. Elever med högutbildade föräldrar på en skola, och elever med lågutbildade föräldrar på en annan skola. Varför görs det? Logiken är tyvärr enkel. Barn till högutbildade klarar skolan enklare. De kan klara skolan med fler klasskompisar i samma lektionssal och färre lärare per elev. De är helt enkelt billigare. Skolor tjänar pengar på att få, locka till sig och välja ut de elever som är enklast och billigast att undervisa.
Skolsegregationen är inte bara ett hot mot tilliten och sammanhållningen i samhället. Den är också ett hot mot kvaliteten i alla barns utbildning. Vi vet från internationella jämförelser att inget av världens bästa skolsystem är ojämlikt. De som tillverkar Pisaprovet pekar på just skolsegregationen som en av de största frågor som vi svenska politiker måste ta tag i för att vi åter ska få en jämlik skola och en skola i världsklass.
I Sverige delar vi dock inte bara upp barn efter bakgrund. Vi ger också de barn som har tuffast förutsättningar de lägst utbildade lärarna. Vi ger dem mindre resurser än de behöver. För när vi fördelar skolpengen baserat på snitteleven, samtidigt som det inte längre finns några skolor som är genomsnittliga, kommer de elever på skolor som har många elever med goda chanser redan från början att få mer resurser än de behöver och de elever som går på skolor där många klasskompisar kommer från hem med stora utmaningar inte att få det som krävs. Detta är en av orsakerna till att många barn i Sverige inte klarar skolan.
Hur kommer sig detta? Varför satsar inte kommunerna bara mer pengar på de skolor där det inte går så bra? Faktum är att de flesta försöker göra det. Man försöker göra socioekonomiska fördelningar av skolpengen. Men i grunden är regeln att om man har en skola med stora problem får man inte ge den extra resurser om man inte ger extra resurser till alla skolor, även dem som inte har dessa problem.
Det går alltså inte att gå in med stora resurser just till den skola där många barn riskerar att rekryteras in i kriminella gäng om man inte samtidigt ger jättemycket resurser till friskolan mitt i stan. Det här gör att det blir superdyrt att satsa där det behövs som mest.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande skolfrågor
Dessutom är det så att många kommuners så kallade socioekonomiska peng faktiskt inte ens räcker till de där extra resurserna - ofta därför att den är för liten från början, men ibland därför att den går till att betala för de tomma skolplatser som kommunen måste ha när elever till exempel flyttar eller för att ha beredskap för att ta emot elever från fristående skolor. Detta är ett problem.
Marknadslogiken påverkar dock inte bara friskolor med vinstintresse, utan den påverkar alla skolor. I dag betyder bilden av en skola ibland mer än innehållet. Varumärket blir allt viktigare, även för kommunala skolor och för idéburna friskolor som inte drivs av intresset att tjäna pengar utan lägger varje krona på barnens utbildning. Till och med kommunala skolor har i undersökningar blivit påkomna med att försöka slippa elever som har resurskrävande funktionsnedsättningar som diabetes eller adhd.
Marknadslogiken påverkar alla, och i slutändan är vi alla förlorare i detta skolspel - ja, alla utom de som tjänar pengarna, förstås. Det allra kortaste strået drar de barn som hade sämst chanser från start. Landsbygdens byskolor och små skärgårdsskolor hamnar också i kläm i dagens elevpengssystem, för när samma peng ska betalas per elev blir det ibland omöjligt dyrt att hålla de små skolorna öppna. Även om byskolan är dyrare än skolan i centrum måste nämligen kommunen ge friskolan i centrum mer pengar om den ger byskolan mer pengar. Det är det här som inte riktigt lirar.
Dagens marknadsskola driver mot stordrift och effektiviseringar, och vi i Miljöpartiet vet att stora skolor inte passar alla barn. Dagens marknadsskola kräver också ökade regleringar för vi ska se till att de aktiebolag som har som syfte att göra så stor vinst som möjligt åt sina ägare ger barnen den skolgång de har rätt till. Vi vet att drivkraften att tjäna pengar inte alltid går hand i hand med vad som är bäst för eleverna. Det är bara att titta på uttalandet från Ulla Hamilton, vd för Friskolornas riksförbund, när utredningen om skolbibliotek presenterades: Enligt de vinstdrivande friskolorna vore det bättre med lite böcker i korridorerna än riktiga bibliotek med utbildad personal. Det går såklart bara att tycka så om syftet är att spara pengar.
De här dedikerade reglerna gör även att det blir mindre frihet för alla friskolor. De idéburna aktörerna, som många gånger är innovatörerna i välfärden, får också sämre möjligheter att göra pedagogiska vägval som kan leda skolan framåt.
Ärligt talat: Friskolereformen blev inte som vi ville. Vi i Miljöpartiet ville ha valfrihet och pedagogisk mångfald. Vi ville ha en skola där man fostrar medborgare, inte kunder. Vi ville ha tillit framför betungande kontroll, och vi vill att varje unge ska få en ärlig chans att gå ut nian med både framtidstro och behörighet till gymnasiet. Vi vill ha en mångfald av skolor, och vi vill att föräldrar ska ha möjlighet att välja. Vi vill att kommuner ska ha råd både med skolorna i byn och skärgården och med skolorna i förorten - och att de ska kunna se till att alla barn får utvecklas fullt ut. Samtidigt ska idéburna friskolor kunna bidra med innovation i välfärden.
Vi vill få bukt med skolsegregationen och ojämlikheten, och jag vet att det krävs mer för att nå dit. Men om vi får bort dem som vill maxa sin egen vinning framför att se till att barnen får den bästa möjliga utbildningen ur skolekvationen och avskaffar marknadsstyrningen av skolan är vi en bra bit på vägen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande skolfrågor
Fru talman! Med det yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.
(Applåder)