Herr talman! Det förs i dag statistik inom de flesta samhällsområden för att ge beslutsfattare adekvat beslutsunderlag, men när det kommer till det statistiska underlaget för ekonomiskt bistånd finns det förbättringspotential.
En stor del av det ekonomiska biståndet - i vardagliga termer kallat försörjningsstöd - går till utrikesfödda. Där förs i dag statistik baserad på kön, åldersgrupp, samlevnadsform och inrikes- eller utrikesfödda. För de hushåll som tar emot försörjningsstöd finns dock ingen detaljerad statistik över bakgrund eller utbildning, varken för inrikes- eller utrikesfödda.
En bredare och mer detaljerad statistik skulle ge oss bättre möjlighet att utvärdera våra politiska beslut. Det skulle också förbättra analysen av varför vissa människor i större utsträckning än andra hamnar i bidragsberoende och vilka grupper som är mest utsatta.
Vilken utbildningsbakgrund har de som fastnar i bidragsberoende? Vilka mönster går att se bland inrikesfödda i bidragsberoende? Om vi delar upp utrikesfödda efter ursprungsländer, vilka regioner är då överrepresenterade och varför? Det är frågor som behöver tydligare svar och framför allt officiell statistik.
Ett exempel som belyser den problematik jag talar om är de två närliggande kommunerna Borlänge och Falun. De delar i mångt och mycket samma arbetsmarknad och samma bostadsmarknad, men i Borlänge går 46 procent av det ekonomiska biståndet till svenskfödda, medan siffran i Falun ligger på 65 procent. Har skillnader i den lokala migrations- och integrationspolitiken påverkat utbetalningarna av det ekonomiska biståndet? Bristfälligt statistiskt underlag gör frågan svårare att besvara.
Herr talman! Jag är inte rädd för mer statistik. Tvärtom tror jag att det kan leda till djupare kunskap på området och därmed också till bättre politiska beslut.
Därför bör regeringen återkomma till riksdagen med hur man kan förtydliga och utöka det statistiska underlaget för utbetalningar av ekonomiskt bistånd. Jag yrkar bifall till reservation 6.