Fru talman, ledamöter! Det Bengt Berg sade sist, den dikt som du läste upp av en elev i tredje klass, och det du sade tidigare om att det är skillnad på att uttrycka sig förenklat och att uttrycka sig med enkelhet tycker jag var bra sagt.
Malin Crona, som är chefredaktör på tidningen 8 sidor, skriver: Att skriva lätt är svårt. Det tycker jag också är tänkvärt.
Just att ha förmågan att läsa och förstå det man läser och att kunna tillgodogöra sig det man har läst är av avgörande betydelse för hur vi kan leva våra liv. Litteraturen och läsningen har ett värde i sig genom att förmedla upplevelser och känslor, hjälpa oss att förstå världen och oss själva och berika våra liv.
Att ha tillgång till och kunna tillgodogöra sig litteratur och samhällsinformation är ytterst en fråga om demokrati.
Många föräldrar blir oroliga när deras barn inte snabbt nog lär sig att läsa i skolan och jämför med klasskompisar som lär sig snabbare. Vi är nog många som har levt med detta. Man är mån om sina barn och om att de ska lära sig läsa. Det kan ta ett bra tag innan läshastigheten tränats upp för att man ska hinna med att läsa till exempel den svenska textningen av utländska filmer. Även för oss som har en hyfsad läshastighet kan det vara svårt att hinna med all information om vilka som har medverkat och som rullar fram efter en film.
Dagens betänkande handlar om regeringens proposition
Lättare att läsa
. Den handlar om att staten ska fortsätta med att stödja utgivning och distribution av lättläst litteratur och nyhetsinformation, i den mån det inte kan tillgodoses av marknaden.
Självklart ska inte det offentliga agera på ett sådant sätt att man försvårar eller sätter käppar i hjulet för det privata näringslivet. Konkurrensneutraliteten är viktig. Men i detta fall är vi nog överens om att den kunskap och erfarenhet som under många år har byggts upp av Centrum för lättläst är både av hög kvalitet och helt unik. Det ska vi ta till vara. Detta gäller inte minst nyhetstidningen 8 sidor som av många anses vara en världsunik produkt.
Fru talman! Regeringens förslag innebär att ansvaret för statens insatser för lättläst ska övergå från stiftelseform till myndighetsform, till Myndigheten för tillgängliga medier, MTM. De har hög teknisk kompetens och ligger i framkant inom utvecklingen av ny teknik för att öka tillgången till texter för personer med funktionsnedsättningar.
Förslaget innebär att MTM blir ett nationellt kunskapscentrum för tillgängliga medier där lättläst blir en viktig del. Myndigheten ska sammanställa och sprida relevant forskning om lättläst och övriga tillgängliga medier och om deras målgrupper.
Som stöd för detta arbete föreslås att ett vetenskapligt råd inrättas samt ett brukarråd som ska ha bra kontakter med målgrupper, intresseorganisationer och förmedlare.
Frågan om läsombud har också lyfts fram. Förslaget innebär att dessa ska finnas kvar och utvecklas. Dessutom föreslås att MTM:s stöd för lättläst även bör riktas till skolan.
När det gäller vilken målgrupp man ska rikta sina insatser till föreslog utredningen att den skulle snävas in. Det har en majoritet av remissinstanserna reagerat mot och tyckt vara fel. Inte heller regeringen tycker att man ska göra några inskränkningar utan säger att de nuvarande målgrupperna för statens insatser för lättläst är personer med intellektuell funktionsnedsättning och vissa andra grupper med lässvårigheter och att de ska gälla även i fortsättningen. Regeringen menar att insatserna även fortsättningsvis ska bestämmas utifrån behov. Det är det som gäller.
Målsättningen och utgångspunkten bör vara att alla ska ha tillgång till litteratur och nyhetsförmedling utifrån vars och ens förutsättningar oavsett läsförmåga. De nationella kulturpolitiska målen, de nationella målen för politiken för litteratur och läsfrämjande och de nationella funktionshinderpolitiska målen bör vara vägledande.
Fru talman! Den tekniska utvecklingen går snabbt framåt. I dag ser vi e-böcker och e-tidningar och mycket annat som distribueras elektroniskt via internet. Det är ett sätt att göra materialet mer tillgängligt. Men det kan också vara precis tvärtom, alltså att det försvårar för människor om det enbart förmedlas elektroniskt. Det är utmärkt att även lättläst nyhetsinformation ska göras tillgänglig elektroniskt. MTM föreslår att tidningen 8 sidor efter en övergångsperiod på tre år ska ges ut enbart elektroniskt.
Regeringen håller inte med om det och vill inte sätta någon bortre parentes, vilket vi tycker är rätt tänkt. Vi vill inte sätta någon bortre parentes för hur länge tidningen 8 sidor ska finnas kvar i pappersform. Det ena utesluter inte det andra. Jag tror att båda behövs. Formen för nyhetstidningen ska på samma sätt som bokutgivningen göras utifrån hur behoven ser ut. Det tycker jag är en viktig sentens.
Lättlästutredningen gör bedömningen att den privata marknaden inte har möjlighet att tillgodose behovet av lättläst litteratur till hela målgruppen. Därmed får MTM uppdraget att ansvara för att ge ut lättläst litteratur i den utsträckning behoven inte kan tillgodoses på den kommersiella marknaden. När det gäller frågan om en lättläst nyhetstidning föreslår regeringen i propositionen att MTM stöder utgivning och distribution av den oberoende lättlästa tidningen 8 sidor och att det ska ske genom upphandling.
En nyhetstidning på lättläst svenska fyller en viktig funktion ur både ett demokratiskt och ett kulturellt perspektiv. Det är en fråga om allas möjligheter att delta i samhällslivet och i den pågående samhällsdebatten.
Jag vill även här understryka den höga kvalitet och den världsledande ställning som 8 sidor har. Det är viktigt. Denna kompetens och kvalitet får inte gå förlorad i samband med en upphandling.
Det är viktigt att tidningens läsare får en produkt som de känner igen och att den fortsatt ska ha namnet 8 sidor. Det är viktigt att det varumärke som man har byggt upp under många år kan upprätthållas även vid en verksamhetsövergång.
Socialdemokraterna har tillsammans med Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet bildat majoritet för att utreda frågan om att låta tidningen 8 sidor ingå i ett åtagande för public service.
Jag tycker att det hade varit intressant om utredningen hade analyserat ett sådant förslag och vilka konsekvenser det skulle få i relation till det uppdrag som public service har i dag när det gäller just etermedier, alltså att radio och tv tillhandahålls i allmänhetens tjänst.
Nu har inte utredningen prövat den frågan. Bedömningen är att det kan vara svårt att forcera fram en snabbutredning med ett så förändrat åtagande fram till den 1 januari 2015.
(Applåder)