Fru talman! Detta betänkande innehåller många olika delar, och det gäller att plocka ut några och prata om dem. Vi får se i replikskiftena var vi landar.
Jag vill först säga att målsättningen för Vänsterpartiets skattepolitik är att få fler människor i arbete, trygga välfärden och skapa förutsättningar för en hållbar utveckling. Det är viktigt att ha det som en skattepolitisk grund i alla diskussioner.
Vi har flera reservationer. En av dem är reservation 2. Den är lite mer inriktad på företagande och investeringar. Där hänvisar vi till det yttrande vi hade med anledning av budgetpropositionen där vi tog upp frågor om företagande.
Det gäller bland annat vikten av att införa skattereduktion för forskning och utveckling för mindre företag. Vi hänvisar till de framgångsrika satsningar som redan har införts inom ramen för Vinnova. Företagen står i kö för att få ta del av de anslag som finns. Vi menar att detta mycket väl skulle kunna kompletteras med en skattereduktion.
Som förebild har vi tittat på det norska systemet. Det har fallit väl ut. Jag vet att många i vårt land talar väldigt väl om detta system. Vi tror att det vore ett bra sätt att möta de krav på ytterligare satsning inom miljö- och energiområdet som vi inom ramen för klimatarbetet måste jobba med inför framtiden.
Vi har tagit upp sjuklönekostnaderna för småföretag. Jag vet att det egentligen inte är en skattefråga. Men det kan vara viktigt att ändå nämna i det här sammanhanget. Regeringen tog bort medfinansiering. Vi ställde oss bakom det och tyckte att det var ett klokt beslut.
Vi har jobbat med 3:12-reglerna. Vi började med det under den förra mandatperioden. Regeringen har gått vidare, och vi har ställt oss bakom också de besluten. Det innebär att utrymmet för kapitalbeskattad inkomst som baseras på lönesumman därmed har kunnat utvidgas. Det är fler företag som nu kan utnyttja den så kallade schablonregeln.
Vi har också ställt oss bakom den förlängda redovisningsperioden för momsen. Vi tycker att det var ett bra förslag.
Vi tar i vår reservation upp frågan om schablonbeskattning. Jag tror att vi är ensamma om att ta upp och driva den frågan. Vi har talat väldigt mycket om skattefusk. Det kommer vi att göra i dag i debatten om ett senare betänkande. Schablonbeskattning är någonting vi bör titta på. I det läget ska det handla om kontantbranscher. Det är branscher som till exempel restaurang, taxi, frisör och så vidare.
Vi vet i dag att det redan finns andra åtgärder för att komma till rätta med fusk. Men vi tror att det kanske är värt att göra begränsade försök inom vissa branscher. Vi tror också att det kan vara viktigt att den här typen av åtgärder är ett frivilligt val som den enskilde får göra så att man sedan kan utvärdera. Det finns erfarenheter från andra länder som man kan hänvisa till.
Jag läser i majoritetstexten. Där skriver alliansmajoriteten att man bedriver ett målmedvetet förändringsarbete när det gäller företagande och investeringar. Man pekar bland annat på utredningar som är i gång och de positiva effekter man förväntar sig av förmögenhetsskattens borttagande. Min fråga till alliansen är: Är det verkligen så enkelt att man bara tar bort förmögenhetsskatten, och vips kommer det riskvilliga kapitalet och ställer upp?
Problemet är väl att riskvilligt kapital många gånger inte letar sig till de delar av landet där kapitalet verkligen behövs eller till den typen av branscher som kanske i ett väldigt tidigt skede skulle behöva kapital för att kunna utvecklas. Vi vet hur kapitalet tänker. Det handlar om kortsiktiga vinster. Ser man inte det för ögonen vill man heller inte ställa upp.
Här finns det många andra viktiga saker som staten kanske måste gå in och hjälpa till med. Det gäller till exempel såddfinansiering i ett tidigt skede när företag startar. Det handlar om att stötta de kreditgarantiföreningar som byggs upp runt om i landet som faktiskt har unika möjligheter. Jag kan ta exempel från mitt hemlän Värmland. Man jobbar på ett föredömligt sätt och kan i samråd med företag utveckla små företag på de mindre orterna.
Jag ska också tala lite grann om likformighet i beskattningen. När jag läser vad majoriteten skriver om vikten av likformighetsprincipen tycker jag att det är som ljuv musik. Jag tycker att det är jättebra. Jag kan skriva under på varenda rad, precis som Raimo Pärssinen tog upp i sitt anförande.
Problemet är bara att ni inte efterlever de principer som ni själva hyllar så högt. Det är väldigt problematiskt. Det gäller till exempel förslagen om selektiv nedsättning av arbetsgivaravgifter i tjänsteföretag och skattereduktion för hushållstjänster.
Det handlar också om problematiken med jobbskatteavdraget. Man kan ställa frågan som kom upp i medierna i går kväll. Det handlar om jobbskatteavdrag för riksdagsledamöter som har inkomstgaranti. Är det ett bevis på att det råder en sådan osäkerhet och finns sådana gränsdragningsproblem över huvud taget med era förslag?
Jag tycker att den frågan bör åtgärdas. Det kanske kräver sitt svar. Är det verkligen att driva arbetslinjen att ha den ordningen? Jag tycker att vi ska ta debatten om det här i kammaren.
Tonnageskatten har nämnts. Den finns också med i en reservation. Hanteringen av tonnageskatten har kanske gett långbänken ett ansikte, eller någonting i den stilen.
I budgetpropositionen från i höstas skrev regeringen att man vill se över möjligheten att stimulera donationer från privatpersoner och företag. Det handlar om skatteavdrag för gåvor och olika typer av stimulanser för donationer. Jag har också några synpunkter på det.
Jag var till exempel inne och läste på Kristdemokraternas hemsida. Där framgår det ganska klart att skatteavdrag för gåvor skulle vara ett sätt att trygga välfärden. Jag befarar att det kanske snarare kan vara fråga om ett systemskifte.
Det är väldigt viktigt att slå fast att den typen av frivilliginsatser aldrig kan ersätta vårt ansvar för den generella välfärden. Samtidigt vill jag understryka att det görs väldigt många bra samhällsinsatser inom ramen för ideell verksamhet. Ingen skugga ska falla över den. Men det är väldigt viktig att vara tydlig i dessa frågor.
Nu vet jag att det ännu inte finns något konkret förslag. Men det har ändå stått i finansplanen, och man ska tillsätta en utredning. Det finns all anledning att redan nu diskutera de frågorna.
Andra frågor som inte har fått sin lösning gäller till exempel klassificeringen av byggnader för äldreboende. Där råder i dag ett oklart rättsläge, vilket naturligtvis inte är bra. Vi har påpekat det ett antal år. Jag hoppas att vi om kanske ett år inte behöver stå här och återigen diskutera den frågan utan att den kanske har fått sin lösning.
Fru talman! Med detta vill jag yrka bifall till reservationerna 2 och 12.