Herr talman! Jag tycker att vi ska vara ärliga med att Migrationsverket är en myndighet som en del gånger blir styvmoderligt behandlad. De har ett oerhört svårt uppdrag. När det händer saker i omvärlden, som varken Sverige eller ännu mindre myndigheten själv råder över, måste de snabbt ställa om. Det kan komma fler flyktingar, och då måste verket byggas ut och snabbt öka kapaciteten. Det kan också komma färre flyktingar, och då får de minskade anslag och behöver göra en sådan omställning. I alla lägen, oavsett vilket, finns det höga krav på rättssäkerhet men också på att processerna är snabba. Det finns också lagstadgade tidskrav på flera av dem.
Sedan Riksrevisionen gjorde den granskningsrapport som vi nu diskuterar och även sedan regeringen kom med sitt svar på rapporten har det hänt väldigt mycket i vår del av världen. Rysslands folkrättsvidriga invasionskrig mot Ukraina har inneburit att 10 miljoner människor har flytt från sina hem. En del har flytt inom landet, men många av dem har flytt till EU. En del av dem har också flytt till Sverige.
Aktiveringen av massflyktsdirektivet gör att de som kommer från Ukraina inte kommer att belasta själva asylanläggningsprocessen i stort. Men givetvis får det enorma konsekvenser för myndigheten på andra sätt. Det gäller inte minst boendefrågan men även andra delar.
Herr talman! Statliga myndigheter ska drivas effektivt och kostnadseffektivt. I det här fallet har önskan och ambitionen om en snabb effektivisering under tidsperioden 2017-2020 varit större än vad som faktiskt har varit möjligt. Där finns lärdomar att dra för framtiden, även för andra myndigheter. Den viktiga frågan är hur effektiviseringar görs på bästa möjliga sätt. Går det att göra snabba omställningar för myndigheter genom stora ekonomiska neddragningar från budgetår till budgetår?
Det både har funnits och finns fortfarande problem och utmaningar hos Migrationsverket med långa handläggningstider. Just nu är kötiden för att få medborgarskap, för dem som uppfyller kraven, väldigt lång. Tidigare var tiden för själva asylprocesshandläggningen väldigt lång.
Före kriget menade Migrationsverket självt att man skulle komma i balans på ett par års sikt. Med det nya som har hänt i världen får vi följa om det är en prognos som står sig eller om den behöver arbetas om. Det är inte långsökt att tänka sig att Migrationsverket med anledning av det som har hänt kommer att behöva mer resurser, herr talman.
Jag vill yrka bifall till reservation 4. Regeringen bör tillsätta en offentlig utredning där även andra aspekter än de som har framkommit i den här rapporten ska belysas. Det handlar om effekterna på såväl samhället i stort som dem som har befunnit sig i mottagningsverksamheten och de processerna.