Fru talman! Jag vill inledningsvis yrka bifall till
reservation 2.
Statistik över olika samhällsförhållanden är en
viktig kunskapskälla såväl i politiska sammanhang
som i andra. SCB:s statistiska årsbok 1999 var ett
självklart köp när jag som ny riksdagsledamot kom
till Stockholm förra hösten. Men regeringsformen tar
också allvarligt på integritetsfrågor. Statligt ålagda
skyldigheter att uppge statistiska uppgifter måste ha
särskilt lagstöd.
Att lämna uppgifter till olika myndigheter tar en
stor del av företagens och inte minst småföretagarens
tid i anspråk. Kraven upplevs dessutom av många
som ett misstroende från myndigheterna. Uppskatt-
ningar som har gjorts i jämförbara länder tyder på att
kostnaden för inlämnande av uppgifter kan motsvara
2 % av BNP. I Sverige skulle det motsvara ca 30
miljarder kronor. Regering och riksdag måste således
vara försiktiga med att använda lagstiftningsinstru-
mentet för inhämtning av uppgifter om inte upp-
giftskraven, paradoxalt nog, ska kväva det som man
vill få statistik om.
I regeringens nyligen framlagda proposition om
yrkesregister m.m. föreslås en ändring i lagen om den
officiella statistiken. Syftet, fru talman, är att upprätta
ett yrkesregister för alla förvärvsarbetande mellan 16
och 64 år. Registret ska ersätta de uppgifter om yrken
som tidigare har erhållits av individbaserade folk- och
bostadsräkningar. Nu kan yrkesuppgifter inhämtas
från officiell lönestatistik och kompletterande upp-
gifter från andra SCB-register. SCB har också under
resans gång övertygats om att man för enmansföretag
- ca 180 000 - kan härleda yrkestillhörighet ur
branschtillhörigheten. En innehavare av en frisersa-
long är rimligtvis frisör, osv. Vidare anser SCB att
det är möjligt att utesluta företag med en anställd.
Återstående uppgifter från ca 110 000 företag som
ligger utanför lönestatistiken föreslås dock inhämtas
genom lagstiftning efter ett rullande schema; det här
finns med i propositionen. En femtedel av de berörda
företagen per år konktaktas direkt med en enkät.
Visst är det bra att regeringen föreslår att befintli-
ga uppgifter ska användas för att man ska undvika
betungande och onödig dubblering när det gäller
uppgiftsskyldigheter. Men, enligt vårt sätt att se, är
det en felaktig signal från regering och riksdag att
ytterligare tynga småföretagen med detta slag av
uppgiftsplikt. Det finns anledning att erinra om rege-
ringens nationella handlingsplan för sysselsättning
inom EU. Den innehåller fyra punkter varav en
handlar om en utvecklad företagaranda bl.a. genom
en minskad administrativ börda för småföretagare.
Dessa ord måste följas av förståelse för småföreta-
gens arbetsvillkor och av konkreta lättnader i stället
för motsatsen.
Fru talman! Uppgifterna om yrke bör snarare in-
hämtas till lägsta möjliga kostnad från andra källor
eller med andra metoder. Att man härleder de anställ-
das yrke från arbetsgivarens branschtillhörighet måste
så långt som möjligt vara metoden för de mindre
företagen. Detta skulle medföra att man undviker
såväl ett betungande administrativt krav från stats-
makterna som utgifter på statsbudgeten. Småföreta-
gens livskraft och bärighet måste rimligtvis, fru tal-
man, vara viktigare än detaljeringsgraden på ett re-
gister som ändå, som vi har hört tidigare, löper risken
att snabbt föråldras med tanke på en allt rörligare
arbetsmarknad. EU:s rekommendationer ger oss
dessutom möjlighet att undvika tyngande enkätunder-
sökningar till förmån för representativa urvalsunder-
sökningar.
Fru talman! Att man dessutom skulle använda en
mer detaljerad kodningsnivå än vad som nu tillämpas
i lönestatistiken, vilket SCB planerar, skulle medföra
ytterligare komplikationer i registreringsarbetet för
företagare. Standarden för svensk yrkesklassificering
har också en något stötande hierarkisk ordning från
högre ämbetsmän och politiker till springpojkar. Det
är det här som företagaren möter i ett relativt tjockt
häfte.
Mot denna bakgrund kommer vi kristdemokrater i
riksdagen att avslå liggande förslag om yrkesregister
även om vi kan inse värdet i sig av ett aktuellt sådant.
Därför har vi också en egen reservation.
Regeringen reserverade i 1999 års ekonomiska
vårproposition på tilläggsbudget 2 miljoner kronor i
ökat anslag till SCB. Syftet var att arbetet med yrkes-
register skulle komma i gång under året. Sedan skulle
regeringen återkomma till riksdagen med "den lag-
stiftning som krävs för att inrätta ett yrkesregister".
Det har nu skett. Enligt Justitiedepartementet handla-
de det om att förbereda. Genom direktkontakt med
SCB har jag till min stora förvåning fått klart för mig
att SCB redan har börjat med detta. Enkäter hade
skickats ut när jag ringde till ett stort antal företagare
innan propositionen om yrkesregister över huvud
taget hade blivit känd för riksdagen i dess helhet.
Svarstiden när det gäller de utsända enkäterna gick ut
den 8 november 1999, nästan två månader innan
regeringens lagförslag föreslås träda i kraft.
Regeringen har tydligen inte kontroll över sin
myndighet. Beslut om resurstillskott är rimligen inte
detsamma som klartecken för att starta en verksamhet
som ännu inte har något lagstöd. Det beskrivna hän-
delseförloppet kan knappast stå i överensstämmelse
med regeringsformen 8 kap. 3 §. Där stadgas att
lagstöd krävs när det gäller att inhämta exempelvis
den typ av uppgifter som regeringens planerade yr-
kesregister ska innehålla. Alternativet, fru talman, är
att lagstöd på något sätt redan finns i statistiklagen,
men då skulle ju propositionen vara onödig.
Fru talman! Jag vill ställa en fråga via fru talman
till regeringspartiets representant, Hans Hoff. Jag får
tillägga att jag saknar fru talmans partikamrat och
Miljöpartiet.
Fru talman! Anser Hans Hoff att denna proposi-
tion är nödvändig? Hur beskriver Hans Hoff SCB:s
agerande om propositionen är nödvändig?