Herr talman! Näringsutskottets betänkande
Vissa konkurrenspolitiska frågor
handlar just om konkurrens, ett ord som av en del ibland kan uppfattas som någonting negativt, som någonting som innebär att någon slås ut. När det gäller de frågor som behandlas i det här betänkandet kan ingenting vara mer fel. Här är konkurrens någonting som är positivt. Det handlar om dem som vill sälja varor eller tjänster, erbjuda en konsument varor eller tjänster.
Konkurrens innebär tillträde till en marknad, en möjlighet att få erbjuda en konsument service, tjänster och produkter. Konsumenten är den som väljer vem som gör det på bästa sätt.
I hela utskottsbetänkandet märks att alla är positiva till konkurrens. Men vad som skiljer mellan alliansen och majoriteten är att alliansen vill göra saker för att göra den konkurrens som vi alla tycker är positiv ännu bättre, just för att gynna konsumenterna.
Konkurrens i det här avseendet förbättrar vår välfärd.
Det innebär att kvaliteten blir högre därför att konsumenten har rätten att välja den som ger en högre kvalitet.
Det innebär bättre leveranssäkerhet därför att man kan begära att saker kommer i tid; annars går man till någon annan leverantör eller tjänsteproducent. Och det innebär att man kan få ett vettigt uppträdande från den man handlar av och att man inte blir negligerad.
Inte minst stärker konkurrensen i Sverige jobben. Vi har i dag en process med en ökad globalisering och en konkurrens mellan länderna och mellan ländernas företag. Då är det viktigt för ett land som Sverige att ha en väldigt stark inhemsk industri som kan konkurrera. För att kunna konkurrera måste man också ha en stark egen marknad med en stark konkurrens.
Motsatsen är att någon har privilegier, monopol. Det gynnar inte konsumenten. Det gynnar inte uppträdandet gentemot konsumenten. Det gynnar inte detta med att leverera i tid.
Där har vi en viktig roll. Staten har en roll. Det är vår skyldighet att se till att konkurrensen fungerar, att staten sätter upp rimliga regler. Men ansvaret går längre än så därför att staten, kommunerna och landstingen bedriver en mängd olika verksamheter som i sig spelar ute på marknaden.
Det är viktigt, som sagts också i många andra betänkanden, att den offentliga aktören, den som har rätten att sätta upp reglerna och styra, inte får göra det på ett sådant sätt att det missgynnar de andra som finns ute på marknaden. Då förlorar konsumenterna.
Sverige har ett högt prisläge. Vårt Konkurrensverk har i många olika rapporter tillsammans med många andra som lagt fram rapporter också kunnat visa att det finns en hel del områden där det måste förbättras i Sverige. Många gånger handlar det om de områden där hushållen, inte företagen, är köpare till exempel inom detaljhandeln och tjänsteproduktionen och då inte minst offentlig tjänsteproduktion. Här måste saker bli bättre.
Det är ingen liten del heller som staten och kommunerna egentligen omsätter. Staten och kommunerna säljer varor för en bit över 170 miljarder kronor per år. Det är en ofattbart hög summa. Av statliga myndigheter, de som ska sätta reglerna, är 95 % ute och agerar på en marknad utanför statsförvaltningen. Hur uppfattar de privata företagen det? Man har gjort intervjuundersökningar som visar att inom vissa utvalda branscher är det en tredjedel av företagen som tycker att de möter konkurrens från de offentliga aktörerna i väldigt stor omfattning. Av dem är det fyra av tio som anser att det är ett problem. Två tredjedelar av dem anser att konkurrensen inte sker på lika villkor. Här är det vår skyldighet att ingripa och agera.
Ett sätt att göra det, det som vi föreslår i våra reservationer och motioner, är att stärka Konkurrensverkets roll. Vi vill göra det på tre olika sätt. Dels vill alla allianspartier ge ökade resurser, dels vill vi ge Konkurrensverket en mer framträdande roll. Vi tycker att det är viktigt att man, när man granskar regeringsförslagen, inte bara tittar ur småföretagarperspektiv - det är i och för någonting vi skulle kunna göra mer - utan också ur konkurrensperspektiv. Där brister det många gånger.
Vi tycker att det är viktigt att de regleringar som finns kvar i den privata sektorn avvecklas så att det inte uppstår en bristande konkurrens.
Vi tycker att det är viktigt att gå vidare än så. Vi har haft, och det har varit positivt, en omreglering av många marknader. Det har skett på områden som el, tele, kommunikationer av olika slag, energiområdet. Det är viktigt att se vad som händer. Som inte minst Regelutredningen har påpekat finns det fortfarande en hel del brister. Vi stöder i stor utsträckning Regelutredningens förslag. Jag vill påpeka att det var LO:s förre chefsekonom som ledde utredningen. Vi tycker att regeringen skulle kunna agera lite snabbare.
Vi vill faktiskt också underlätta när det gäller de offentliga monopol vi har kvar. Vi är alla överens om att frihandel mellan länder är bra därför att det gynnar människor. Men när vi kommer till frihandel inom vårt eget land är det bromsar. Det är mycket märkligt och konstigt.
Visst vore det bra för konsumenten om exempelvis vårdmonopolen och andra tjänstemonopol i större utsträckning öppnades för privata aktörer. Det leder, precis som när man säljer varor, till att vi får en bättre välfärd. På det sättet kan vi få bättre kvalitet - en bättre leveranssäkerhet, skulle ett företag säga. Egentligen handlar det som kortare köer om man ska ha vård. Man kan få ett bättre uppträdande i de fall man inte är kund utan patient. Det är viktigt. Visst är det konstigt att så fort en privat vårdcentral har dykt upp i ett område upplever konsumenten genast att även landstingets vård har blivit mer professionell och mycket bättre, och patienter har fått ett mycket bättre mottagande. Det visar på konkurrensens betydelse.
I min hemkommun finns det en privat vårdgivare. Det har inneburit avknoppningar av verksamheten, det har inneburit nya jobb och det har inneburit nya affärsidéer. Det har inneburit bildande av nya företag. De jobben och de företagen hade aldrig kommit till om landstinget hade fått fortsätta att stoppa och bromsa den vårdgivare jag pratar om.
Handel är ett område som näringsutskottet tar upp i stor utsträckning. Även här ser vi konsekvensen av ett alldeles för stort regelverk. Det är plan- och bygglagen. Grossisterna har i dag en stark möjlighet att bygga ihop detaljistledet med grossistledet, och det innebär höga priser. Vi har sett en förbättring därför att vi har fått in utländska kedjor i vårt land. Men det går alldeles för långsamt. En stor anledning till det är att kommunerna har en möjlighet att stoppa nya aktörer. Det leder till högre priser. Här behöver vi se förbättringar.
Riksdagen har tidigare lämnat ett uppdrag till regeringen. Det har inte fullföljts. Jag tycker att vi ska ta en möjlighet att diskutera detta under replikskiften.
Jag yrkar bifall till reservation 1.