Fru talman! Jag ber att få tacka statsrådet för svaret
på min fråga. Som jag ser det innehåller det en del
positiva initiativ.
Det är ju inte första gången som frågan om vad som
kan göras åt de stränder framför allt runt den
skånska kusten som är skadade av erosion är
aktuell. Frågan har varit uppe i åtskilliga fråge- och
interpellationsdebatter. Efter behandling i
jordbruksutskottet har också riksdagen gjort ett
antal ställningstaganden.
Allvarligt i sammanhanget är, och har länge varit,
att mellan varje debattillfälle och utan att
någonting konkret har gjorts förvärras situationen
ytterligare. Nu görs det visserligen en del konkreta
saker, men de görs i huvudsak av ett antal
kommuner. Framför allt har Ystad gjort
utomordentliga insatser genom att bygga ett stort
antal s.k. hövder. Detta är naturligtivs bra. Under
de år som denna fråga har diskuterats i riksdagen
har jag försökt visa på att vår natur också är en
nationell angelägenhet.
Jag hoppas att statsrådet med sina initiativ har rätt
och att stranderosionsfrågorna därmed har förts
upp på den dagordning där den, som jag ser det,
alltför länge har saknats. Framför allt i ett landskap
som faktiskt lider brist på allemansrättsligt
tillgängliga områden är detta utomordentligt
viktigt.
Detta har också riksdagen sagt. I ett betänkande
från jordbruksutskottet i december i fjor står det så
här: Utskottet anser det viktigt att staten ikläder sig
ett större ansvar dels för att påbörjade
skyddsåtgärder skall kunna fullföljas, dels för
forsknings- och teknikutveckling men också för
genomförande av det fullskaleförsök som man
tidigare talat om i betänkandet.
Min fråga blir därför: Vad har regeringen gjort för
att leva upp till de tre konkreta krav som riksdagen
ställde i detta betänkande?