Fru talman! Jag får tacka statsrådet för svaret. Jag
hoppas att han har fått en stärkande promenad hit till
riksdagen.
Mina frågor föranleddes dels av att de berörda
kommunerna behöver kunna planera för framtiden,
dels för att jag tror att fler försök är bra eftersom
mångfalden ökar - även om jag inte tror att en kom-
munaliserad primärvård generellt är den lämpligaste
lösningen. Svaret är svagt, och kommunerna vet fort-
farande inte hur det blir i framtiden.
Jag har hört mig för om försöken i Katrineholm
och Sigtuna. Den övriga primärvårdsverksamheten
upplever försöket som ett hot. Därmed uppstår en
regional konkurrens, och det tror jag är bra. I all sin
beskedlighet är det ett steg mot fler aktörer som dri-
ver likvärdig verksamhet. Det sporrar till förändring-
ar, nya regler skapas och invanda mönster bryts.
Detta uppskattas också av personalen. Alla an-
ställda inom Sigtunas primärvård har framhållit att de
vill vara kvar i kommunal regi. De anser att de är mer
delaktiga, får bättre acceptans och att de bättre kan
påverka och vidareutveckla den lokala hälso- och
sjukvården. Med tanke på arbetsmiljön i primärvår-
den i dag är det en värdefull signal.
Vill huvudmännen förändra huvudmannaskapet
bör de få göra det. Men då måste de inse behovet av
långsiktighet och uthållighet. Även staten bör förstå
att inga snabba vinster görs vid ett sådant försök.
Fru talman! Jag har tittat närmare på Sigtunaför-
söket. Det redovisas genomgående att det inte råder
någon skillnad på hur primärvården bedrivs. Den
enda avvikelse som kan utläsas är att kommuninvå-
narna i Sigtuna har, i jämförelse med genomsnittet i
övriga kommuner inom det aktuella sjukvårdsområ-
det, ett något lägre sjukvårdsutnyttjande av akutsjuk-
vård och specialistsjukvård, medan primärvården har
ett högre nyttjande. Det är bra. Primärvården skall
vara det första alternativ som kommuninvånarna skall
välja.
Nya sätt att arbeta har vuxit fram. En samman-
slagning till hemvård av hemsjukvård och hemtjänst
har genomförts. Det tog tre år innan den eftersträvade
effekten uppnåddes av den förändringen. Det är en
viktig erfarenhet. Som jag har antytt tar det tid att
sammanfoga kulturer.
Konkurrens och nya möjligheter har stimulerat
utvecklingen. Sigtunas äldreläkare har ansvar för
kommuninvånarna i särskilda boendeformer. Det
finns distriktsläkare med dubbel specialistkompetens
som både allmänläkare och geriatriker. När det ståen-
de klagomålet på ädelreformen är just den minskade
läkarmedverkan och den låga medicinska kompeten-
sen i särskilda boenden visar detta vad som går att
göra.
Fru talman! Mycket mer skulle kunna nämnas,
men jag får avstå nu och bara kort beröra de ekono-
miska effekterna.
Den samordning man har kunnat göra har innebu-
rit att kommunerna inom främst hemvård och hem-
sjukvård har klarat en 60-procentig volymökning utan
nämnvärda resurstillskott. I jämförelse med sjuk-
vårdsområdets övriga primärvård finns alltså i Sigtu-
na en betydligt högre andel av verksamhetspengarna
kopplade till den direkta vården.
Finns det då, fru talman, inga svaga punkter med
en kommunaliserad primärvård? Det finns det själv-
fallet. Framför allt måste man ha ögonen på kompe-
tensutvecklingen för att kunna kvalitetssäkra arbete
och säkerställa en medicinsk kompetens. Man har i
Sigtuna en obligatorisk intern utbildningsplan för
primärvården, och det behövs enligt min mening.
Fru talman! Utredning kan vara bra, men nog
måste väl socialministern kunna meddela de kommu-
ner som nu har verksamhet att förändringen är bestå-
ende, med tanke på deras budgetplanering?