Fru talman! Jag ska anknyta lite till vad Marielle Lahti var inne på. Det är inte bara de här fastigheterna, ett regemente och så vidare, som vi måste diskutera, utan frågan är varför detta har kunnat inträffa - hur en professionell, oerhört driven och säkerligen medialt också ovanligt skicklig investerare reser runt till kommuner och mindre professionella fastighetsägare.
Vi kan inte underskatta risken för vänskapskorruption. Jag säger inte politisk vänskapskorruption, för det finns även annan. Jag har ju hållit på med finansutskottet i massor med år, och för en politiker finns det jättestora risker och frestelser kring att hantera och fatta beslut om man inte ser upp. Det gäller inte minst nu när det är så mycket EU-frågor som gör det lite knepigt att vara amatör. Man har svårt att alltid se igenom vad det är som pågår och uppträda som både köpare och säljare.
Jag tror att det måste till en diskussion om till exempel lokala medier. De klarar inte det här - det är alldeles uppenbart. Hur kunde SBB gå omkring och köpa fastigheter på ett sådant spekulativt sätt i kommun efter kommun, år efter år, under en ganska kort tid i och för sig, utan att någon reagerade? Dagens industri har jättestora artiklar, men det rör ju riksintressen. Det rör Sverige, inte delar av Sverige.
Det finns mer att säga; vi får kanske återkomma.