Herr talman! Jag vill först instämma i det som Peter Eriksson har sagt när det gäller återgång av upphävda beslut, det tillkännagivande som utskottet vill göra.
Vi är överens om det mesta i betänkande KU24. Jag vill därför koncentrera mig på reservationen under punkt 6, kommunal kompetens, som Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet står bakom.
De kommunala energibolagen spelar en mycket viktig roll när det gäller att hitta nya tekniker, energisparande och ett progressivt sätt att hantera klimatfrågorna. Att åstadkomma resultat som minskar utsläpp i mark, vatten och luft är en oerhört viktig politisk utmaning. Möjligheten att åstadkomma tydliga resultat i kampen mot växthuseffekten handlar om vår generations förmåga att skapa ett hållbart samhälle för kommande generationer. Här har de kommunala energibolagen en mycket viktig roll att spela. Man jobbar över ett fält som handlar om fjärrvärme, tillvaratagande av spillvärme, drift av olika typer av kraftverk, samverkan mellan energibolag och näringsliv.
Man jobbar med avfallsförbränning, skapandet av infrastruktur som bredbandsutbyggnad, biogasintroduktion och mikroproduktion av el.
Det finns många framgångsrika kommunala energibolag i vårt land som samverkar mellan politik, forskning, entreprenörskap och näringsliv. De är i ordets bästa mening i regel företag som jobbar i allmännyttans och samhällsutvecklingens tjänst.
Bakgrunden till det kommunala ägandet är dels behovet av kontroll, dels möjligheten att påverka samhällsutvecklingen på ett sådant sätt så att det gagnar kommuninvånarna.
I samband med avregleringen av elmarknaden valde tyvärr många kommuner att sälja sina energibolag. Det fick till resultat att Eon, Fortum och Vattenfall blev ännu större aktörer på marknaden. I dag äger de 90 procent av landets energiproduktion. Det har inte vitaliserat den så kallade marknaden. Däremot har vi återkommande debatter om så kallade oligopolliknande förhållanden. Vi har alltså en tilltagande ägarkoncentration, och det bidrar inte till att stärka medborgar- och konsumentperspektivet.
Därför är det viktigt att bidra till att stärka de kommunala bolagens och energibolagens arbete. De måste utgå från förhållandet att energisystemet och dess uppbyggnad följer helt andra gränser än den nuvarande kommunindelningen. Det leder också till en osäkerhet om hur de kommunala bolagen bäst får verka. Därför finns det anledning att se över både den gällande kommunallagen och konkurrenslagstiftningen. Att verka över kommun- och länsgränser utan att behöva ifrågasättas skulle vara en välbehövlig modernisering som också skulle bidra till ett framgångsrikare arbete för en bättre miljö och mot klimathot.
Vi kan också konstatera att många av våra kommunala energibolag betraktas med spänning och stort intresse från utlandet. Svenska lösningar när det gäller miljöfrågor, vatten och avlopp, energisparande, avfallsförbränning och ny teknik är sådant som betraktas med mycket stort intresse. Därför måste lagstiftningen moderniseras så att kommunala bolag kan verka även utomlands på samma villkor som statliga och privata företag.
Det finns redan i dag, bland annat via Sida, internationella projekt där kommunala energibolag bidrar och jobbar i spetsen. Det är en verksamhet som bidrar till mycket viktig kompetensutveckling i de kommunala bolagen. Att jobba internationellt stärker bolagen, bidrar till att öka personalens kunnande och sporrar teknikutvecklingen och tankarna i dessa bolag.
Vi tycker att det är av största vikt att regeringen snabbt tillsätter en utredning som syftar till att ge de kommunala bolagen möjlighet att verka på likvärdiga villkor som privata och statliga bolag.
Mot bakgrund av detta yrkar jag bifall till reservation nr 1.