Herr talman! I december 2009, det vill säga i slutskedet av det svenska ordförandeskapet i EU, antog Europeiska rådet det så kallade Stockholmsprogrammet. EU:s demografiska problem var lika alarmerande då som nu, och de lösningar som Stockholmsprogrammet föreslog handlade bland annat om arbetskraftsinvandring och en mer flexibel integrationspolitik - i syfte att förbättra EU:s konkurrenskraft och ekonomiska utveckling.
Arbetskraftsinvandringen från länder utanför EU var alltså en av de frågor som stats- och regeringscheferna på toppmötet i december 2009 uppmanade EU-kommissionen att jobba vidare med. I botten för SfU:s betänkande nr 10, som vi behandlar här i dag, ligger ett EU-direktiv som kan anses utgöra svaret på just den uppmaningen. Genom kombinerade uppehålls- och arbetstillstånd ska det bli enklare att göra företagsinterna förflyttningar av chefer, specialister och högskoleutbildade praktikanter som är verksamma i företag och koncerner i tredjeland. De ska nu lättare kunna flytta till EU och inom EU för att där jobba i samma företag och koncerner som de jobbade i hemma.
I klartext kan det exempelvis betyda att en utbildad specialist på ett Ikeavaruhus i Kina kan ta med sig sin familj och sin kompetens och flytta till Sverige för att här under längre eller kortare tid arbeta på till exempel Ikea i Älmhult för att sedan kanske flytta vidare till Ikeas verksamheter i Italien eller Spanien.
Herr talman! Från Alliansens sida har vi i flera års tid jobbat hårt i riksdagen för att Sverige ska ge bättre möjligheter till arbetskraftsinvandring, och då särskilt med siktet inställt på yrken där Sverige har brist på arbetskraft.
För till skillnad från den illegala invandringen, som ska motarbetas, är laglig arbetskraftsinvandring något som bidrar till att ett land utvecklas. Arbetskraftsinvandring vitaliserar ekonomin och gör att människor och länder flätas samman. Arbetskraftsinvandring är synonymt med en lyckad integrationspolitik.
Själva ICT-direktivet, som vi behandlar i betänkandet, sätter den rättsliga ramen för vilka villkor som ska vara uppfyllda för att tredjelandsmedborgare ska beviljas kombinerat uppehålls- och arbetstillstånd i EU. Direktivet reglerar också vad som gäller för familjemedlemmar som följer med med mera.
Sedan har EU:s medlemsstater ett visst handlingsutrymme för egna lösningar när det gäller att omsätta direktivet till nationell och i detta fall svensk rätt, och där har vi från Alliansens sida inte något att invända mot den modell som regeringen här har valt.