Herr talman! Hans Linde har frågat mig om regeringens avsikter när det gäller biståndet till Latinamerika. Hans Linde har också frågat hur frivilligorganisationer och riksdagen kommer att involveras i beslutsprocessen och hur regeringen ser på de mänskliga rättigheterna i Bolivia.
Frågorna som ställs föranleds av att Sida, på eget initiativ, i sitt budgetunderlag till regeringen har presenterat ett scenario som omfattar en utfasning av det bilaterala biståndet till Bolivia, Colombia, Guatemala och Irak.
Regeringen fattar beslut om med vilka samarbetsländer Sverige ska bedriva bilateralt bistånd. Sidas budgetunderlag är nu i sin helhet föremål för analys inom Regeringskansliet inför framtagandet av nästa års budget.
Det stämmer att det svenska biståndet till Latinamerika har minskat under senare år. Många av kontinentens länder har över lag haft en positiv utveckling och god ekonomisk tillväxt som har bidragit till minskad fattigdom. De demokratiska styrelseskicken har utvecklats i en i huvudsakligen positiv riktning. I dag leds länderna på den amerikanska kontinenten av folkvalda presidenter och regeringar, med Kuba som enda undantag.
På delar av kontinenten har emellertid många år av inbördeskrig lämnat efter sig samhällen med djupa sociala splittringar och svaga institutioner, och fattigdom utgör fortfarande ett stort problem. Våld och organiserad brottslighet utgör nya hot och påfrestningar. Kränkningar av mänskliga rättigheter begås fortfarande, och de demokratiska systemen är på sina håll sköra.
En viktig aspekt av regeringens biståndspolitik är att den genomgående, oavsett land eller region, ska sträva efter att det svenska biståndet ska upprätthålla en hög grad av effektivitet och god kvalitet samt fylla en strategisk roll.
Riksdagen kommer att involveras på sedvanligt sätt genom att regeringens budgetproposition debatteras och beslutas av riksdagen.
Ett stort antal svenska frivilligorganisationer är engagerade i biståndet till Latinamerika, inte minst som biståndsaktörer. Såväl Utrikesdepartementet som Sida har en löpande dialog med dessa, både i Stockholm och genom våra ambassader i mottagarländerna.
När det gäller situationen för de mänskliga rättigheterna i Bolivia har Hans Linde citerat något selektivt i Utrikesdepartementets senaste rapport från 2010 om de mänskliga rättigheterna. Det stämmer att Bolivias nya grundlag, som antogs 2009, har utökat det rättsliga skyddet för mänskliga rättigheter i landet. Men det framgår också av samma rapport att mycket återstår för att omsätta dessa rättigheter i praktiken. Det är också skälet till att det svenska biståndsprogrammet i Bolivia har fokus på just demokrati och mänskliga rättigheter.
Utrikesdepartementet kommer inom kort att publicera rapporter om läget för de mänskliga rättigheterna i samtliga länder på den amerikanska kontinenten. Regeringens senaste bedömning av situationen i Bolivia kommer då att framgå. Rapporterna är en del av regeringens kontinuerliga uppföljning av situationen för de mänskliga rättigheterna i världens länder.