Fru talman! Jag får tacka jordbruksministern för
svaret på den här frågan. Jag är emellertid inte nöjd
med svaret, och det är nog inte heller de människor
som bor i området. Det finns säkert mer att göra.
Jag tror att det nu är dags att ta frågan på allvar.
Tyvärr är nog tålamodet slut hos de människor som
bor i området. De står undrande inför om det
verkligen är ett rättssamhälle vi lever i, när det
tydligen är möjligt att år efter år strunta i alla lagar
och regler. Det märkligaste av allt är, att om polisen
kontaktas säger man där att man inte kan göra
något, och på länsstyrelsen endera kan eller vill
man inte vidta några åtgärder. Så här kan det ju inte
få fortgå!
Låt mig så något kommentera svaret. Ändringen i
rennäringslagen innebar att man skulle använda
vite i stället för exempelvis tvångsslakt. Redan när
paragrafen ändrades var det många som sade att
lagen borde vara tvingande, att det borde stå
''skall'' i stället för ''kan''. Nu blir tågordningen
densamma som när det var fråga om tvångsslakt.
Man gjorde då en ansökan hos länsstyrelsen,
länsstyrelsen avslog, och ärendet överklagades till
kammarrätten. När sedan kammarrätten
behandlade överklagandet var det oktober månad,
och då hade renägarna rätt att hålla renarna på
området.
När det gäller renförekomsten i Skellefteområdet
säger jordbruksministern att det inte har funnits
någon ansökan. Men det kanske beror på att
länsstyrelsen enligt rennäringsenhetens direktör
Lars Göran Brandt saknade maktmedel att köra
bort renarna från markerna -- 1 500 renar hade
släppts ut i anslutning till ett naturreservat.
I slutet av svaret säger jordbruksministern att man
måste tolerera att det finns ett antal renar.
Självklart! Men om man i september på ett område
nedanför odlingsgränsen observerar 37 000 renar,
då är det inte fråga om strövrenar.