Herr talman! Detta är intressant. Ministern är stolt över denna reform. Samtidigt kan vi konstatera att om regeringen hade låtit utreda flera av dessa ingredienser hade det säkert blivit ett mycket klokare och bättre beslut än det som man nu har tagit. Nu har det gått fort men fel, och man har fått backa.
I socialförsäkringsutskottet fick vi göra några tillägg strax före jul. Men fortfarande påstår ministern att den som är sjuk har rätt till sjukpenning, men så är inte fallet därför att det beror på hur man definierar arbetsförmågan.
Syftet med er reform är att man ska kunna ta ett jobb var som helst i Sverige och när som helst även om det kanske innebär att den arbetsförmåga man har inte stämmer överens med den utbildning som man har. Man kan fundera på om det är så samhällsekonomiskt klokt att låta en läkare som har gått en lång utbildning ta ett vikariat på sex månader på halvtid någon helt annanstans.
Jag tror i alla fall att man skulle kunna ge människor mycket större möjligheter att komma tillbaka om de kunde göra det i en takt som de orkar i stället för att man kräver att människor måste jobba heltid så fort de har en viss arbetsförmåga. I stället skulle man kunna ha flexiblare sjukskrivningsgrader och flexiblare möjligheter att ta vara på den arbetsförmåga som en individ har. I dag är det låst till 25, 50 och 75 procent, och det är svårt för en individ att kombinera ett arbete på deltid med en rehabiliteringsträning.
Jag tycker att det är viktigt att vi ser till att människor kan känna delaktighet och inflytande. Det gör man inte genom att sätta ekonomisk stress och press på människor.
Jag håller med om att delaktighet och inflytande enligt forskningen har en mycket stor effekt på hälsan. Men då är det också viktigt att man satsar på arbetsmiljöåtgärder, och det anser inte jag att denna regering har gjort.