Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · ärendedebatt

Yrkestrafik och taxi

Leif Pettersson (S), 2016-03-23 (riksmöte 2015/16).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar · Debatterat dokument: Betänkande 2015/16:TU10 Yrkestrafik och taxi

Herr talman! Vi behandlar nu ett motionsbetänkande som handlar om yrkestrafik och taxi. Det är mycket viktiga frågor som har stor betydelse för hur Sverige ska utvecklas och uppfattas av vår omvärld. Det har stor betydelse för Europeiska unionen hur vi i Sverige behandlar dessa frågor. Även unionens regelverk har betydelse för oss.

I vissa fall anser vi socialdemokrater att Sverige måste verka för att reglerna förändras och förbättras. Det gäller särskilt reglerna kring cabotage till fromma för arbetstagare och företag. Det här är viktigt för att försvara den svenska modell som vi står för och som så många andra säger sig värna om.

Låt mig först prata lite grann om de villkor som arbetstagare möter inom åkeribranschen. Det är inte ovanligt att chaufförer får mycket lite betalt för det arbetare de utför, långt under de lönevillkor som stipuleras i svenska kollektivavtal. Det är chaufförer som för att få jobbet tvingas att ha falska F-skattsedlar och som via bemanningsföretag hyrs ut till åkeriföretag som inte har den minsta vilja att konkurrera på lika villkor med företag som betalar avtalsenlig lön, skatter och avgifter. Ofta kommer chaufförerna dessutom från länder med en mycket låg lönenivå, så de är ur den aspekten lätta att utnyttja.

De tvingas sitta på en parkering någonstans i Sverige för att vänta på last. De får inte betalt för det bränsle som bilarna drar förrän de är hemma igen. De kokar soppa på ett gasolkök bakom sin bil för att få i sig någon mat över huvud taget. I en sådan miljö är det lätt att förstå att kriminalitet och alkoholmissbruk frodas. Dieselstölder med dessa chaufförer inblandade är ingen ovanlighet. Människor utnyttjas på ett otillbörligt sätt.

Herr talman! Så kan vi inte ha det i Sverige. Vår svenska modell, hur vi organiserar och ger arbetstagare människovärdiga villkor, sätts ur spel av skrupelfria åkare. I sammanhanget vill jag hylla några initiativ som visar att en annan väg är möjlig. Fair Transport, som många har talat om här, är Sveriges Åkeriföretags svar på problemet. De har själva tagit initiativ för sjysta villkor i branschen.

Fair Transport Europe är ett annat initiativ som Svenska Transportarbetareförbundet med flera fackliga organisationer har tagit. Man vill att Europeiska unionen ska agera. Det handlar om att samla in tillräckligt många namn för att kommissionen ska vara tvungen att agera.

Det tredje exemplet jag vill nämna är ett enskilt företag, nämligen Elgiganten. De har bestämt att deras transporter ska ske på sjysta villkor. Inga oseriösa transportföretag göre sig besvär att försöka transportera deras varor. Så kan också företag som vill ha sjysta villkor agera.

Det gemensamma med de här initiativen är att de pekar åt samma håll, nämligen att en transport måste ha en beställare för att utföras. Om alla gör som Elgiganten kommer ingen att fråga efter dessa minst sagt tvivelaktiga transporter. Men så tror jag inte att vi kan hoppas att det blir, utan vi måste ge transportköparna hjälp på vägen med ett kraftigt förstärkt beställaransvar.

Den som beställer en transport - företag eller speditör eller bägge i skön förening för den delen - ska ha ansvaret för att den transport de beställt sker inom lagens råmärken. Det ska gälla hela kedjan och inte bara första steget som många inom den här branschen pratar om. Det måste gälla hela kedjan. Enbart lägsta pris duger inte som kriterium. Detta måste vara huvudregeln i Sverige.

Jag vet att regeringen just nu jobbar med de här frågorna och har gett Transportstyrelsen i uppdrag att utreda detta. Visserligen har man nu fått lite längre tid på sig, men det innebär att utredningen inte, likt den om klampning av lastbilar som vi genomförde, måste tas om och om igen. Att det blev så med den utredningen var för att underlaget från den gamla regeringen var otillräckligt. Nu ger vi ett ordentligt underlag så att vi kan gå till lagstiftning med det här och se till att vi får ett beställaransvar värt namnet.

Med det här vill jag skicka en signal till Transportstyrelsens utredare om hur vi ser på frågan. Utan beställare blir det ingen transport. Med sjysta villkor för ögonen blir det bra förhållanden för chaufförer. Med bra beställningar blir det konkurrens på lika villkor. Den kedjan tror jag är viktig att upprätthålla.

Herr talman! När man diskuterar åkerinäringens villkor kommer man snabbt in på cabotage och olaglig trafik. Först och främst är det viktigt att hålla i minnet att det här är gemensamma regler för hela Europa. Men de är lätta att kringgå, och de kringgås i hela Europa. Det är inte bara vi i Sverige som har problem med cabotageregler. Det säger mig att vi måste arbeta stenhårt för att få en förändring till stånd inom hela unionen. Sveriges regering måste tillsammans med dem som vill ha en förändring trycka på och agera så att den olagliga verksamheten förhindras eller i vart fall kraftigt försvåras.

Men vi kan också göra en hel del inom nuvarande regelverk, och mycket har gjorts i vårt land av den nu sittande regeringen. Sanktionsavgifter och klampning är två exempel. Men här måste vi nu utvärdera för att se vad som händer. Är 40 000 kronor en tillräckligt hög sanktionsavgift för alla förseelser? I vissa fall har den ekonomiska brottsligheten i form av mc-klubbar tagit på sig att betala sanktionsavgiften. I tidigare debatter varnade vi den förra regeringen för att den organiserade brottsligheten var på väg in i åkeribranschen. Men då sa man att det inte var något problem och inte var något att oroa sig för. Är det inte precis det som vi nu ser håller på att hända? frågar jag mig.

Att klampning i högst 24 timmar, som den förra regeringen föreslog, inte är tillräckligt vet ju alla i dag. Det är alla överens om. Men hur vi ska gå vidare är inte lika klart. Vi vet inte riktigt om det är i överensstämmelse med det gemensamma regelverket i EU. Det måste naturligtvis utredas innan vi lägger fram ett annat förslag som innebär att vi måste ändra tillbaka, precis som förslaget om klampning under den förra regeringen. Så kan vi inte ha det. Man måste lägga fram förslag som man kan lita på att de går att genomföra.

Jag anser att en lastbil ska vara klampad till dess att man har betalat sin sanktionsavgift eller, om det är en trafikfarlig bil, till dess att felen är åtgärdade och bilen inte längre är trafikfarlig. Dessa åtgärder hade kunnat vidtas för flera år sedan, om vi inte tidigare haft en regering som ansåg att vi skulle släppa allting fritt. Marknaden skulle lösa allt, det var den förra regeringens signaler till Bryssel. Man var inne på den linje som den förre kommissionären Siim Kallas förespråkade. Vi skulle släppa allting fritt, och sedan skulle det lösa sig av sig självt. Men så är det inte. Det som är olagligt ska fortsätta att vara olagligt. Man kan inte släppa allting fritt och tro att allt plötsligt blir bra.

Svensk åkerinäring hade haft mycket bättre förutsättningar om bara den förra regeringen hade lyssnat på alla tillkännagivanden som man fick emot sig under de sista fyra åren.

Vi måste också få en ordning så att inte cabotagetransporter och kombitransporter kan kombineras på så sätt att bilarna i praktiken blir stationerade i Sverige, det vill säga att de är stationerade här och körandes på de villkor jag tidigare pratade om. En lösning skulle kunna vara att en lastbil som har utfört en cabotage- eller kombitransport till Sverige måste tillbaka till sitt ursprungsland innan den får ta en ny transport. Jag vet att regeringen tittar på detta nu som en möjlighet, och man har föreslagit det också till EU. Det är ett förslag som man i dag driver. Jag vet inte om det är möjligt, men man måste titta betydligt mycket närmare på om man med en sådan åtgärd skulle kunna komma till rätta med en del av den olagliga trafiken.

Man måste också vara vaksam på handeln med registreringsskyltar som sker i dag. Den är mycket omfattande. Man kan inte längre vara säker på att registreringsskylt och fordon hör ihop. Men även i detta fall återkommer jag till beställaransvaret. Om ingen beställde dessa transporter skulle de inte utföras. De villkor som cabotagetransporterna har i dag och falska registreringsskyltar skulle inte vara något problem om det inte fanns någon beställare. Då skulle de aldrig genomföras.

Herr talman! Bara några ord om kör- och vilotider. Här har Transportstyrelsen signalerat att man ska se över sin tillämpning av regelverket. Det sa man i utskottet och det har man sagt i andra sammanhang. Det är i grunden bra. Vi ska inte ha onödigt rigida regler i Sverige jämfört med vår omvärld. Jag vill dock varna för att det lätt blir så att om man tillåter en viss överträdelse av kör- och vilotider tenderar detta att bli en del av planeringsförutsättningarna för dem som planerar verksamheten. Det är inte bra, men det är vad som har skett i Danmark. Där börjar man nu planera in det lilla överdraget, och så kan vi ju inte ha det.

Jag vill bara säga det i den här debatten så att det klart framgår att vi socialdemokrater inte är beredda att tumma på chaufförernas villkor. Det finns en orsak till att det finns kör- och vilotider, och den orsaken är viktig.

Sedan vet vi att det finns fiffiga anordningar som installeras i lastbilar och som gör att färdskrivarkorten ser helt riktiga ut med tagna raster, dygnsvila med mera. Samtidigt har man inte alls följt de regler som gäller. Jag fick kännedom om några sådana fall helt nyligen där polisen till slut upptäckte att allt inte stod rätt till och kunde ingripa. Men jag tror att många fler använder detta verktyg. Det är olagligt och ska beivras. Vi kan inte ha sådana villkor.

Herr talman! Avslutningsvis några ord om taxi. Just nu sitter en taxiutredning som jag och många med mig hoppas mycket på. En klar definition av vad som är taxi och vad som är något annat förväntar vi oss av utredningen. Ett klart besked om att taxameter ska finnas i varje taxibil och att den taxametern ska tömmas via en tömningscentral är andra besked vi förväntar oss. Så blev det ännu ett tillkännagivande till förra regeringen under den förra perioden.

Detta har vi diskuterat många gånger i den här kammaren under de senaste sex åren. Det är så långt som jag kan överblicka. Frågorna har säkert diskuterats längre än så. Jag vill i detta sammanhang slå fast att olaglig taxitrafik är alla taxiresor som sker när inte taxameter finns eller när betalning tas ut för utförd tjänst. Det är olagligt. Allt detta med samåkning via Facebook och andra sociala medier är med andra ord olaglig trafik och ska både beivras och bestraffas. Nyligen blev en lång rad förare åt företaget Uber fällda för olaglig trafik. Vi hörde tidigare här i kammaren i dag en KD-ledamot som i annan debatt uttryckte sin skepsis mot Uber.

För mig är det självklart att det skulle komma en dom, men den är överklagad så vi får se vad som händer. Skulle det visa sig att företaget frias i högre instans anser jag att vi måste se över lagen. Olaglig trafik måste vara olaglig trafik. Vem vet, kanske kommer det förslag också i denna riktning från taxiutredningen. Det vore i så fall välkommet.

Herr talman! Jag vill yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.

(Applåder)

I detta anförande instämde Johan Andersson, Pia Nilsson och Jasenko Omanovic (alla S) samt Karin Svensson Smith (MP).

Debatten

Hämtad sida: 30

30 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

Leif Pettersson (S): Yrkestrafik och taxi (2016-03-23) — PRESS0