Subsidiaritetsprövning av EU-förslag
Herr talman! Konstitutionsutskottets sista debatt i dag rör en subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till direktiv om skydd för det vi lite förenklat kan kalla visselblåsare.
Detta är i grunden ett bra och viktigt förslag. Det är viktigt att den som upplever och upptäcker fel eller oegentligheter i tillämpningen av i det här fallet unionsrätten har olika vägar och möjligheter att slå larm om och skapa uppmärksamhet kring det utan att själv behöva frukta olika former av repressalier. Det är alltså en god sak. Det finns skäl för gemensamma EU-regler när det gäller att slå larm om överträdelser av unionsrätten, så konstitutionsutskottet ifrågasätter inte i och för sig behovet av en förbättrad reglering på EU-nivå när det gäller dessa frågor.
Däremot vänder sig konstitutionsutskottet mot den detaljeringsgrad med vilken kommissionen har gripit sig an arbetet, eller rättare sagt den detaljeringsgrad de förslag som kommissionen har utvecklat befinner sig på. Det handlar nämligen om mycket detaljerade föreskrifter för hur myndigheter och företag i medlemsstaterna ska inrätta rapporteringsvägar för visselblåsandet, hur det ska vara organiserat och hur det ska fungera. Vi menar att det inte är rätt att på EU-nivå och i den omfattningen reglera de frågorna, utan där ifrågasätter konstitutionsutskottet förslagens förenlighet med subsidiaritetsprincipen.
Vi menar att man på nationell nivå mycket väl kan reglera hur rapporteringsmöjligheten i detalj ska organiseras. Vi påminner i ställningstagandet bland annat om att vi i Sverige har meddelarskydd för personer som vill lämna uppgifter till medierna om missförhållanden och korruption. Man kan också på andra sätt, genom nationell lagstiftning, skapa skyddade rapporteringsvägar och skydd för personer som vill slå larm om olika missförhållanden.
Från början förde vi en diskussion i utskottet om huruvida detta innebar att vi enbart utgick från proportionalitetsprincipen när vi prövade detta ärende. Då kan man nämligen på principiella grunder ifrågasätta om det verkligen finns formell grund för att göra ett så kallat motiverat yttrande i subsidiaritetsprocessen.
Min uppfattning är dock att KU genom att peka just på att ett antal av förslagen i kommissionens utkast till direktiv ligger på en för hög detaljeringsnivå och innebär en för långtgående bindning av medlemsstaterna visar att man kan åberopa subsidiaritetsprincipen och säga att detta inte bör hanteras och regleras på EU-nivå i den utsträckning som kommissionen föreslår. Då finns det som jag ser det ett subsidiaritetsperspektiv i frågan, vilket gör att det är rimligt att göra ett motiverat yttrande.
Mot den bakgrunden anser utskottet att förslaget inte i alla delar är förenligt med subsidiaritetsprincipen och föreslår att riksdagen lämnar ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Jag yrkar med det bifall till förslaget i utlåtandet, herr talman.
Eftersom KU snart har upptagit sex timmar av kammarens tid i dag är det väl bara att säga som i Hamlet : Vad övrigt är, är tystnad.